Vad står det egentligen i läroplanen?

13 Comments

1. 

   Mats

   2013-09-22 at 10:03

   Jag kollade ordet ”tradition”. Det förekom 21 gånger i positiva sammanhang och en gång som något negativt.

   Svara
2. 

   fredvist

   2013-09-22 at 11:28

   Mycket intressant att läsa och kan säkert utgöra en hel del diskussioner kring skola och lärande. Men som du säger så kan man inte dra några slutsatser av att något är viktigare bara för att ordet förekommer fler gånger än något annat. Ibland blir det som att jämföra äpplen med päron. Här kommer min reaktion/reflektion på din syn på läroplanen.
   Det exempel du tar om att jämföra samtal med entreprenörskap (entreprenöriellt lärande) med samtal, visar på en stor lucka i ditt kunnande om vad entreprenöriellt lärande är. Står dina kunskaper för vad många lärare i Sverige tänker om entreprenöriellt lärande så borde istället entreprenöriellt lärande få ännu större proportioner i kompetensutbildningar. Begreppet i sig brottas med just en gammeldags syn på innehållet i skolan och vad det egentligen innebär för lärandet. Istället för att se det som ett ytterligare centralt innehåll att behandla och/eller en metod att följa så är det ett förhållningssätt. Vad är förhållningssätt? Ett sätt att förhålla sig till människor och lärande, där samtal, demokrati, inflytande, kreativitet, samarbete, elevaktivt lärande, kritiskt förhållningssätt, ansvarstagande, samverkan, m.m. är viktiga värden och där syfte och mål är självklara delar på vägen mot lärande.
   Det är inte en metod! Det är ett sätt att agera på som är vare sig ”diktatoriskt” eller av ”låt-gå-mentalitet” utan ett sätt att få elever att växa i lärande och som människor – och att detta går hand i hand. Ett sätt att förhålla sig till kunskaper i t.ex. centrala innehållet som bygger på de fina värden som genomsyrar LGR:s två första kapitel om värdegrund, uppdrag, övergripande mål och riktlinjer … och som också borde genomsyra arbetet med att behandla det centrala innehållet. Att vi som pedagoger ska bidra till att elever utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap står ju också kapitlet ”Skolans uppdrag” och torde därmed ha stor påverkan på vad skolan ska arbeta med. Skolans uppdrag är ju faktiskt vad vi är ålagda att göra.
   Kapitel 1 och 2 är två delar i läroplanen som alltförofta förbises i diskussioner om läroplan. Det är ju två kapitel som ska ligga som ett raster över centrala innehållet och styra sättet varpå vi ska behandla människor, lärande och växande. Och söker jag på det ord som toppar just DIN lista, ”samtal”, förekommer det ordet två gånger varav ena gången i bemärkelsen utvecklingssamtal. Syfte förekommer två gånger i kapitel 1 och 2. Men jag vill ju inte jämföra äpplen med päron utan ge en min reflektion till din magra och onyanserade artikel. Målet med undervisningen är ju faktiskt inte det centrala innehållet, vilket istället är ett medel för att nå andra högre mål – övergripande mål, normer, värden… och inte minst förmågorna som ska utvecklas. Förmågorna i sig (”the big five” m.fl är viktiga entreprenöriella förmågor)
   Du skriver samtidigt så klokt att det inte går att jämföra två ord med varandra för ett utröna vad som är viktigast. Ändå drar du direkt efter det påståendet slutsatsen att samtal är viktigare än entreprenörskap och jag blir orolig över att du blottar din okunnighet om läroplanen på det viset för det visar på att den, trots att den i stort sett är identisk med Lpo-94 (de två första viktigaste kapitlen som utgör mål, riktlinjer, uppdrag, normer, värden, etc) måste fortsätta arbetas med så att eleverna inte överöses med tron om att centrala innehållet är något att lära, utan att ”förmågorna” ska få utvecklas. Men samtidigt är det ju bra att det kommer fram och gör arbetet med läroplanen och dess uppdrag och värden desto viktigare att ta itu med.

   Svara
   • 

     Johan Lindström

     2013-09-22 at 13:37

     Jag håller med om vissa saker du skriver och håller inte med om vissa andra saker.

     …inte dra några slutsatser. Här är vi överens. Mitt mål är inte att berätta någon sanning ”så här är det…”, utan att få igång en diskussion ute på skolorna om vad som står i läroplanen (och vad som inte står i läroplanen), hur vi läser läroplanen och hur vi omsätter det i praktiken. Mitt syfte är att var och en ska dra sina egna slutsatser, inte att jag levererar någon färdig sanning.

     Här finns det två väldigt vanliga ”problem”. Det första är att när det kommer en ny läroplan så behåller många lärare en hel del av den gamla läroplanen. En del av detta ska tas bort (det som det inte finns stöd för det i den nya läroplanen). Därför vill jag belysa ord som faktiskt inte finns i läroplanen.

     Det andra problemet är att det finns vissa saker som enskilda personer brinner så starkt för att de sakerna får ett oproportionellt stort utrymme i förhållande till vad det borde få. Jag brinner inte specifikt för att samtala och det kanske inte var det bästa exemplet jag kunde ha valt, men nu valde jag det. Det verkar som att du brinner för entreprenöriellt lärande. Jag har inget emot det heller, men noterar att begreppet ”entreprenöriellt lärande” inte finns i läroplanen.

     På sid 9 kan man läsa: Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap och på sid 204 (i samhällskunskap) Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle.

     Eftersom man i läroplanen använder ordet främjar (på sid 9) så tittar jag nedan på vilka andra saker (i kapitel 1 och 2 eftersom det är de kapitlen du hänvisar till) som skolan/undervisningen ska främja:

     Sid 7:
     Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
     Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
     Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.

     Sid 8
     Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­ grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
     Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.

     Sid 9
     Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och ut­ veckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.
     Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

     Sid 10
     Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.
     Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.
     Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling.

     Sid 15
     främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

     Sid 18
     genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,

     Dessutom finns det 6 träffar på ordet främja i kapitel 3 (i följande ämnen: religion, samhällskunskap och slöjd)

     Det finns alltså en hel del saker som ska främjas i skolan. Även här ser jag tendenser till en snedförskjutning, då visa personer brinner för en sak av ovanstående (t ex könsperspektivet) och en del andra brinner för en annan sak (t ex entreprenöriellt lärande). Vårt uppdrag i skolan är att få med alla dessa delar, inte att fokusera på någon eller några. Det jag alltså vänder mig emot är att entreprenörskap fått en sådan särställning bland dessa faktorer som ska främjas i skolan. Jag vill inte heller rangordna de olika kapitlen på något sätt (d v s trycka på att något kapitel är viktigare än något annat), något som jag tycker att du indirekt gör när du fokuserar på hur många gånger syfte och samtala förekommer i kap 1 och 2 (jag menar att du då indirekt signalerar att kap 3 inte är lika viktigt som kap 1 och 2).

     Om du kände mig så skulle du veta att jag inte är någon förespråkare av det centrala innehållet, utan jag förespråkar att vi ska jobba målstyrt med läroplanen (jag har skrivit ett flertal inlägg om målstyrning i skolan tidigare som du gärna får läsa, bl a http://johan1111.wordpress.com/2013/04/27/det-storsta-problemet-i-svensk-skola-idag-ar-ett-osynligt-problem/ där det tydligt framgår att jag inte är för det centrala innehållet) och att man som lärare inte ska stapla de olika delarna som klossar på varandra utan istället gör jag en liknelse med att koka soppa där de olika delarna i läroplanen är ingredienser/kryddor. (I går skrev jag följande på twitter: ”Se inte lärares arbetsuppgifter som staplade klossar. Lärares underv är mer som att koka soppa där olika delar i LGR-11 är ingredienser/kryddor”). Med det menar jag att alla delar av LGR-11 är viktiga (inte bara kap 3 som en del tycker, men inte heller bara kap 1 och 2 som en del andra tycker) och att utmaningen som lärare/skolan har är att hitta ett sätt att få med alla dessa viktiga delar i undervisningen/skolan.

     Jag håller med dig om att mycket av det som står i kapitel 1 och 2 är förhållningssätt som ska genomsyra det som sker i skolan (inte bara i undervisningen, utan även på raster etc) och jag håller med om att vårt uppdrag är att genomföra det som står i läroplanen (hela läroplanen; inte ”bara” det som står som skolans uppdrag i läroplanen) och att det är vanligt att det är för stort fokus på det centrala innehållet (särskilt på högstadiet)

     Jag köper att du har en annan åsikt än mig (t ex när du gått in och tittat på hur ofta ordet samtala och syfte står i kap 1 och 2), men jag vidhåller att vi inte får snedvrida läroplanen till för stort fokus på kap 1 och 2 för att vi är frustrerade för att det varit för lite fokus på det tidigare. Vårt uppdrag är alla tre kapitel i läroplanen. Jag har därför valt att ta med träffar från alla kapitel i läroplanen, ty då signalerar jag att hela läroplanen är viktig!

     Jag köper också att du tycker att min artikel är mager och onyanserad. Alla har rätt till sin åsikt och vore alla överens om allt hela tiden vore livet ohyggligt tråkigt!

     Ytterligare en sak som vi är överens om är att det behövs jobbas en hel del med läroplanen innan vi (alla skolor i Sverige) lever upp till allt som står i den.

     Jag kan i a f konstatera att det är många lärare och skolledare som tagit del av inlägget och som tycker att det varit bra. Min förhoppning är att det sätter igång deras tankeverksamhet och att det blir bra diskussioner ute på skolorna!

     Svara
3. 

   fredvist

   2013-09-22 at 14:22

   Att bara plocka ord och hävda att det har relevans för något mer än annat är att fragmentisera läroplanen. Skolan har nog av lärande, eller bättre uttryckt ”görande” som bygger på att delar rycks ur sitt sammanhang. Det räcker med det. Entreprenöriellt förhållningssätt bidrar till att skapa meningsfullt lärande, helhet och översikt, samband och värde, motivation och kreativitet, etc…
   Att arbeta med entreprenöriellt lärande är ingen SAK, som du tror. Det är där jag hävdar att det ska till mycket mer av utbildning kring detta för entreprenöriellt lärande innebär att knyta ihop människan, ämneskunskaper och förmågor till något mer än bara ett betyg. Det handlar om att elever ska växa både i kunnande och som människor. Att främja entreprenöriellt förhållningssätt är att främja alla elevers utveckling, aktning, människor, fortsatta lärande, … Ja jag skulle kunna lista hur mycket som helst som innefattas av entreprenöriellt lärande. Att det som du tycker fått så stora proportioner är att det generellt varit sådan avsaknad av det sättet att tänka. Det är ett nytt begrepp som sticker ut lite i lärande miljöer och skapar lite förvirring till att börja med. Det är ett paradigmskifte i sättet att tänka mer än en sak att jobba med för att främja. Kanske skulle du utmana dig själv och ditt eget förhållningssätt med tanke på den roll som du verkar ha i skolan – skolledare.
   Att jobba med läroplanen är det roligaste som finns. Och som du också vet så är den på få ställen absolut! Det finns gott om tolkningsutrymme och jag håller med om att många fortsätter i gamla hjulspår. Därför är det desto viktigare att det kommer in nya begrepp i lärande miljöer då nya tider pågår utanför skolans dörrar med globalisering, stora samhälleliga förändringar och krav på att vi som människor ska klara oss i en föränderlig värld som ändras i allt snabbare takt. Nya förmågor förväntas krävas.
   Kapitel 1 och2 har hamnat på efterkälken i implementeringen av läroplanen och blir sidorna som förblir olästa och otolkade. Vi är överens om att det centrala innehållet får för stort utrymme när lärare planerar lektioner. Det centrala innehållet är just ett innehåll att arbeta med men HUR ska det arbetas med? Där finns möjligheterna i entreprenöriellt förhållningssätt.
   ”Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet” /Jan Björklund, Maud Olofsson, Lars Leijonborg. Maj 2009
   Egentligen tror jag vi tycker väldigt lika, men jag skulle vilja höra din syn på entreprenöriellt lärande. Vad det är, står för, ser ut i skolans miljöer, vilket värde det tillför lärandet och människorna som lever i entreprenöriella miljöer.

   Svara
4. 

   Johan Lindström

   2013-09-22 at 15:53

   När jag skriver sak i texten syftar jag på sådant som står i läroplanen, d v s oberoende om det är ett ord/ett begrepp/en förmåga/ett förhållningssätt så kallar jag det ”sak”. Jag vet att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt. Därför är det svårt att ha en dialog i textform, det är lätt att missuppfatta det som skrivs, lägga tyngdpunkt på fel saker etc.

   Jag tror inte att vi står så långt ifrån varandra egentligen, men med tanke på det jag nyss skrev (hur man tolkar det skrivna ordet) tänker jag inte i text beskriva hur jag tolkar ”Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”.

   Det som vi kan vara ruggigt överens om är att implementeringen av de två senaste läroplanerna inte varit i närheten av vad den borde varit för att alla lärare i Sverige skulle förstå hur läroplanen ska tolkas. Just ordet tolkning är viktigt i sammanhanget, för det är precis det som det handlar om. Vi gör alla en tolkning av läroplanen och de flesta gör olika tolkningar (i varierande grad). Med tanke på de ”luddiga” svar som man ofta får om man ställer en specifik fråga till skolverket kommer det att förbli så, d v s det finns inte en ”sanning” kring vad innehållet i läroplanen betyder, utan det tolkas (och i vissa fall får vi feedback efteråt vid en inspektion att den tolkning som gjorts inte varit okej). Därför brukar jag vara noga med att säga att ”det här är min tolkning av vad som står i läroplanen” när jag pratar om den. Har någon en annan tolkning lyssnar jag gärna på den och funderar på om jag tolkat läroplanen på ett felaktigt sätt.

   Ett tips är att vara lite försiktig med att ersätta ”Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” med ”entrepreniöriellt lärande”. Hade skolverket menat ”entrepreniöriellt lärande” hade de antagligen skrivit så istället. Däremot är jag inte rätt person att gå in på vad det är för skillnad mellan de två begreppen. Det får någon som är expert på området göra.

   Vet inte vad du menar med att jag ska utmana mig själv och mitt förhållningssätt? Tror nog att jag är en av de 10 procenten i skolsverige som reflekterar mer än andra vad som står i läroplanen och hur man ska tolka det. Om jag inte gjorde det skulle jag inte vara aktiv på sociala medier och skriva om sådant som har med läroplanen att göra i min blogg. Jag gör det inte för att säga ”jag har rätt, ni har fel”, utan för att jag vill ha input; jag vill bolla min tolkning mot andras för att utveckla min förmåga att tolka läroplanen. Som jag skrev ovan ska man vara försiktig med att tro att man sitter på sanningen, d v s har tolkningsföreträde. När det gäller en sak avviker jag från ovanstående och det är när jag säger att det finns stora brister i förmågan att jobba målstyrt i svensk skola (det säger jag inte som en tolkning, utan som fakta efter att ha besökt många lektioner och pratat med många lärare och skolledare om målstyrning), men det var inte det som den här tråden handlar om.

   Att jag saknar en återkoppling på alla de andra saker som skolan/undervisningen ska främja lämnar jag därhän.

   Svara
5. 

   fredvist

   2013-09-22 at 19:23

   Jag skulle verkligen vilja höra vilket förhållningssätt som du tolkar att läroplanen förordar.

   Svara
6. 

   Johan Lindström

   2013-09-22 at 19:43

   Om du läser mitt första svar så får du det svar du söker. Vi ska leva upp till alla delar av läroplanen. Det innebär att vi måste läsa, diskutera, tolka och komma till en konsensus vad det som står i läroplanen betyder. Efter det ska vi hitta bästa möjliga sätt att leva upp till det. Som jag beskrev tidigare så innebär det att man måste tänka att man ”lagar en soppa” med läroplanen som recept. Det som står i LGR-11 blir då ingredienser och kryddor i soppan. Lite mer av det här och lite mindre av det där (utifrån den gemensamma tolkning som vi kommit fram till). På det sättet kommer alla delar att genomsyra allting, d v s så som du vill att entreprenörskap ska göra, men enligt mitt sätt att se det så gäller det alla delar av LGR-11 och med den metaforen får man med alla delar. Att lyckas med detta i praktiken är en utmaning, men det är väl det som gör både läroplanen och jobbet intressant.

   Svara
   • 

     fredvist

     2013-09-22 at 21:16

     Jag brukar dra metaforen att entreprenörskap i skolan inte alls är en ingrediens. Det är värmen under spisen som får soppan att koka.

     Svara
7. 

   Johan

   2013-09-23 at 06:36

   Då konstaterar jag att vi gör olika tolkningar av läroplanen. Din tolkning väcker två frågeställningar hos mig:
   1. Hur kommer övriga delar som skolan ska främja (se mitt första svar för detaljer) in i din liknelse?
   2. Hur fungerade de tidigare läroplanerna (som inte hade begreppet entreprenörskap)? Hade de ingen ”värme som fick soppan att koka”?

   Svara
8. 

   fredqvist

   2013-09-23 at 09:18

   Jag tror egentligen inte att vi har särskilt stora skillnader i hur vi tolkar läroplanen. Jag tror den stora skillnaden finns i hur vi tolkar entreprenöriellt lärande.

   Så här tänker jag. Entreprenöriellt lärande är visserligen inte ett begrepp som finns i läroplanen. Läroplanen i sig kan inte läsas bokstavligt utan är tolkningsbar i väldigt många avseenden. Läroplanens anda, det som går att läsa mellan raderna, tolkar jag som om att undervisningen ska bedrivas i entreprenöriell anda. D.v.s. det jag läser mellan raderna och det jag kan om entreprenöriellt lärande så är det i mångt och mycket det som är läroplanens intentioner i HUR vi ska arbeta och förhålla oss. Säkert är det därför också som Skolverket och så många kommuner och skolor nu satsar på att kompetensutveckla personal inom entreprenöriellt lärande. Jag anser att om man arbetar entreprenöriellt så fångar man in läroplanens avsikt i HUR:et även om begreppet i sig inte återfinns.

   Och för att svara på dina frågor.
   1. De saker som skolan ska främja är samtliga delar som innefattas av ett entreprenöriellt förhållningssätt såsom: (för att nämna några)
   – lust att lära
   – respekt för varandra
   – bidra till lust för fortsatt lärande
   – jämställdhet
   – kreativitet
   – kunskaper och värden hand i hand
   – förbereda unga för ett liv som goda samhällsmedborgare
   – etiskt perspektiv i lärandet (Kvalitativt god undervisning – inte bara framgångsrik)
   – stimulera elevens ansvar och inflytande

   Jag anser att många av dessa värden, kunskaper, kompetenser, entreprenörskap, etc… som ska främjas är just väldigt många och väldigt viktiga. Och att jobba med dem en och en kommer bara bygga vidare den tradition av hur skolan fragmentiserar innehållet och tiden för lärande. Jag menar att entreprenöriellt lärande fångar, stödjer och främjar dessa värden, kunskaper, … o.s.v.

   2. Jo absolut hade tidigare läroplan värme som hade för avsikt att ”koka soppan”. Kapitel 1 och 2 är ju i stort sett identiska med LPO-94 och det är där som jag tycker ”värmen” återfinns. Det är inte många fraser och begrepp som är nya, bortplockade eller ändrade. Värmen fanns där i text och i många skolor, säkert de flesta, arbetade med värme och fann sätt att arbeta med lärande som man inte alltid fann ord för. Ordet entreprenöriellt lärande är relativt nytt och har satt ord på hur många lärare och skolor undervisar och finner framgångsrikt. Men det finns också skolor och lärare som saknar förmågan att värma soppan utan förlitar sig på att ingredienserna själva ska ge värme. Man saknar där förmågan att se helheten i läroplanen vilken står att läsa mellan raderna.

   Det är inte begreppet ”entreprenörskap” som är unikt i nya läroplanen och som berättigar de stora satsningar som görs i Sverige på entreprenöriellt lärande. Jag menar att tidigare läroplan, med eller utan ordet entreprenörskap, hade också avsikten att förhållningssättet och lärandet skulle vara entreprenöriellt. Men det var väldigt få som kände till begreppet när LPO-94 kom ut och verkade på skolorna.

   Svara
9. 

   Johan

   2013-09-23 at 10:52

   En väldigt bra beskrivning och får man till det du beskriver så låter det kanonbra. Tyvärr tror jag inte att det kommer att ske utifrån perspektivet vi diskuterat, att alla gör sin tolkning av läroplanen. Det är mycket ”att läsa mellan raderna” och då blir de olika tolkningarna/resultaten väldigt olika.

   Svara
10. 

    fredqvist

    2013-09-24 at 09:58

    Tron är den fågel som känner ljuset och sjunger medan gryningen ännu är mörk. Övriga fåglar äro tysta och väntar…

    Svara