Jag har länge önskat ett underlag där man tar hänsyn till undervisningstid när man jämför olika länders resultat i internationella kunskapsmätningar. Jag har funderat på att göra en sådan sammanställning själv, men det var för svårt att hitta all information som krävdes. Nu finns det en sådan jämförelse från PISA 2015, så jag slipper fundera på hur man ska göra det själv.
På samma sätt som man inte låter tungviktsboxare boxas mot lättviktsboxare (utan man jämför de som har liknande förutsättningar (i boxning baseras det på boxarens vikt)) borde man jämföra länder som har liknande undervisningstid i olika skolämnen när man jämför länderna och deras resultat med varandra, något man inte gjort tidigare, men nu finns det alltså en sådan jämförelse som OECD sammanställt från resultaten i PISA 2015.
Det finns några saker som är klart anmärkningsvärda med den jämförelsen. Det första och mest uppenbara är att rangordningen blir en helt annan än när man jämför elevernas resultat rakt av. En del länder som brukar återfinnas högt upp i rankingen ligger nu långt ner och en del länder som brukar finnas långt ner i rankinglistan ligger nu högt upp. Länderna presterar alltså bra i olika ”viktklasser” för att tala boxningsspråk (eller i förhållande till tiden som läggs ner på undervisningen i skola och till läxläsning).
Sverige är mest intressant för oss som jobbar i och med det svenska skolsystemet:
Nu rangordnas Sverige på sjätte plats i naturvetenskap (se bilden nedan), fjärde plats i läsförståelse och delad femte plats i matematik. Hade det sett ut så i den vanliga PISA-rankingen hade vi fått besök från hela världen för att se vad vi gör som är så bra.
I tabellen längst ner på sidan ser man all data och kan göra jämförelser med de andra länderna. I Sverige har väldigt många lagt skulden på PISA-resultaten på lärarna, men nu blir det plötsligt tydligt att det inte är där förklaringen finns. Tvärtom verkar svenska lärare prestera bra med tanke på den förhållandevis (jämfört med de flesta andra länderna som deltar i PISA) knappa tiden de har till förfogande. Noterbart är att i den totala veckotiden räknar man med tiden i skolan och tiden som läggs på läxläsning.
För mig som gått i det finska skolsystemet är det glädjande att Finland toppar alla tre rankingar (naturvetenskap, läsförståelse och matematik) och dessutom ganska överlägset. Precis som Sverige har Finland fått en hel del kritik för sjunkande PISA-resultat i de senaste mätningarna. Hoppas att även lärarna där får lite upprättelse nu!
En annan sak som är intressant är att det är bara fyra länder där eleverna (som är 15 år gamla) förväntas göra sina studier (i skolan och läxläsning) inom mindre än 40 timmar per vecka! Det är i Finland, Tyskland, Schweiz och i Sverige.
I andra änden har vi 12 länder där eleverna förväntas lägga mer än 50 (!) timmar/vecka åt sina studier. Mest tid per vecka lägger eleverna i Förenade Arabemiraten och delar av Kina (Beijing-Shanghai-Jiangsu-Guangdong). Här förväntas eleverna lägga 58,5 resp 57,1 timmar/vecka på sina studier. Singapore som toppar den vanliga PISA-rankingen ligger högt när det gäller studier utanför skoltid; 22,2 timmar/vecka i genomsnitt lägger eleverna utöver tiden i skolan.
PISA timmar per vecka och resultat
Här är tabellen med datan som syns i diagrammen ovan
Jag hoppas att det här inlägget kan leda till en mer saklig debatt om skolan och lärarnas insats och kanske t o m en ursäkt till lärarna från de som varit allra mest offensiva med att klandra lärarna för alla problem som den svenska skolan har!
Dela gärna inlägget om du precis som jag anser att fler skulle behöva få reda på detta!
Källor:
http://www.oecd.org/publications/world-class-9789264300002-en.htm sid 54-55
http://dx.doi.org/10.1787/888933436411 (Tabellen mad alla data i excelformat)