Etikett: skolverket

No comments

Skolans ansvar

  By

Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan. Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan  är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet… Läs hela inlägget

No comments

Upprättelse

  By

Jag har länge önskat ett underlag där man tar hänsyn till undervisningstid när man jämför olika länders resultat i internationella kunskapsmätningar. Jag har funderat på att göra en sådan sammanställning själv, men det var för svårt att hitta all information som krävdes. Nu finns det en sådan jämförelse från PISA 2015, så jag slipper fundera på hur man ska göra det själv. På samma sätt som man inte låter tungviktsboxare boxas mot lättviktsboxare (utan man jämför de som har liknande förutsättningar (i boxning baseras det på boxarens vikt)) borde man jämföra länder som har liknande undervisningstid i olika skolämnen när man jämför länderna och deras resultat med varandra, något man inte gjort tidigare, men nu finns det alltså en sådan jämförelse som OECD sammanställt från resultaten i PISA 2015. Det finns några saker som är klart anmärkningsvärda med den jämförelsen. Det första och mest uppenbara är att rangordningen blir en… Läs hela inlägget

No comments

Digitalisering

  By

Sverige har det politiska målet att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det målet lyfte regeringen fram (igen) när man gick ut med info om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet (1). Målet har funnits under några år, men det har i skolans värld inte pratats så mycket om det. Jag stötte på målet första gången när jag läste om guldtrappan när den infördes år 2014. Då det finns ett (väldigt ambitiöst) uppsatt mål måste man fundera på hur vi jobbar för att nå upp till målet. Jag har via twitter ställt frågan till ”skolsverige” om det finns något enda exempel där vi är på god väg att bli världsledande när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter inom skolans värld, men inte fått något enda konkret exempel ännu. Om vi har ett mål som vi inte jobbar mot är det ytterligare ett exempel på hur vi… Läs hela inlägget

No comments

Digitalisering i eller av skolan

  By

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras).           Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv,… Läs hela inlägget

No comments

PISA 2015

  By

Nu har det gått några dagar sedan resultaten på PISA 2015 släpptes. Kul att den svenska nedgången brutits och att de svenska eleverna presterade bättre 2015 jämfört med 2012! Jag har sedan dess med spänning följt media för att ta del av olika förklaringar som dykt upp. På samma sätt som man tidigare gissade vad de försämrade resultaten berodde på gissar man nu vad förbättringarna beror på. Det är väldigt mycket gissning/personliga åsikter och väldigt lite djupgående analyser. Jan Björklund menar att det är den borgerliga skolpolitiken som är förklaringen, men ger även cred till lärare och elever. Enligt honom är dock inte en ökad motivation hos eleverna för PISA en förklaring. Liberala ungdomsförbundet instämmer i att det är Björklunds reformer som är förklaringen.    Gustaf Fridolin menar att lärare och skolledare ska ta åt sig äran och att politiker inte ska ta åt sig äran. Det är hårt arbete… Läs hela inlägget

No comments

Skolverkets nya styrning

  By

Jag såg pressmeddelandet om att Skolverket får nya direktiv när det gäller styrningen. Mindre detaljstyrning är det som gäller framöver. I pressmeddelandet kan man bl a läsa följande: ”Statens skolverk ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö.” Om jag tittar på de fyra delarna i den formuleringen var för sig: 1. Likvärdigheten Likvärdigheten i den svenska skolan är som bortblåst. Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på likvärdigheten) 2. God kvalitet Den goda kvaliteten finns på en del skolor, men alltför många skolor har inte en god kvalitet som genomsyrar verksamheten. Bl a är det alldeles för många elever som inte kan läsa och skriva tillräckligt bra när de går ut grundskolan.  Betyg: F (når inte relativt god (som är E-kriterie) när jag tittar på kvaliteten) 3…. Läs hela inlägget

3 Comments

Matematiklyftet

  By

Skolverket fick i mars 2012 i uppdrag av regeringen att genomföra det så kallade Matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare vars syfte är att öka måluppfyllelsen i matematik hos eleverna.  Under hösten 2012 och våren 2013 testades satsningen i en utprövningsomgång där 33 grundskolor deltog.  Matematiklyftets huvudomgång startade sedan i augusti 2013. Då gavs cirka 290 huvudmän med totalt 725 matematikhandledare och knappt 14 000 matematiklärare möjlighet att delta i Matematiklyftet. Efter läsåret 2015/2016 kommer nästan 37 000 av Sveriges alla matematiklärare ha deltagit i Matematiklyftet. Det innebär att 81 procent av alla matematiklärare har deltagit i satsningen. Detta är därmed den största satsningen någonsin både när det gäller fortbildning inom matematik samt när det gäller fortbildning kring kollegialt lärande i Sverige. Nu har alltså en del varit igång i 3 år (de som började när satsningen drog igång på allvar (de som deltog i testomgången började för 4 läsår sedan)), d v s en del… Läs hela inlägget

5 Comments

Hur är det möjligt?

  By

Här är en uppföljning av mitt blogginlägg om de tre elever som lämnade in samma skrivuppgift, men som fick olika betyg.  Ju mer jag tänker på det inträffade, ju mer inser jag att det är en rätt god beskrivning av den svenska skolan och sättet som många olika frågeställningar hanteras. Jag ska ge några exempel på hur jag tänker. Då jag använder en mediakälla finns ingen garanti för att underlaget är korrekt (d v s att personerna som intervjuats uttalat sig på exakt det sätt som det framstår i artiklarna). Källa: Lärarnas nyheter (jag hade kunnat ta i stort sett vilken tidningsartikel som helst då informationen i dessa är densamma) ”Gymnasieminister Aida Hadzialic har reagerat på uppgifterna.” Eleverna det handlar om i det här fallet går på högstadiet. Aida Hadzialic är gymnasieminister. Om någon ansvarig minister ska tycka till så är det Gustaf Fridolin. Jag har inte sett något i media om att… Läs hela inlägget

2 Comments

Bedömning och betygssättning för dummies

  By

Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav. Bedömning kan ske när som helst (läraren avgör utifrån sin arbetssituation, vilka ämnen, hur många klasser man undervisar etc när läraren… Läs hela inlägget

10 Comments

Olika betyg för samma uppgift

  By

Idag var det en artikel i Aftonbladet om tre elever som lämnade in samma skrivuppgift och som bedömdes olika, d v s de fick olika betyg på uppgiften. Det är på en skola som jag bor nära och i den kommun där jag jobbat i en av skolorna i 15 år.  Detta tycker jag är oerhört intressant att reflektera och analysera kring. Jag tänker att de som läser artikeln/ser inslaget spontant kan reagera på olika sätt: Några kanske skuldbelägger eleverna (ser det som fusk att de lämnat in samma skrivuppgift). Vad hade hänt om de fått samma betyg och det varit ett bra betyg, skulle de inte sagt något då? Några kanske tänker att det är den berörda läraren/lärarnas fel (det var två olika lärare, den ena fick två identiska skrivuppgifter, men inlämnade vid olika tidpunkter och den andre fick en skrivuppgift). Att lärarna lägger in (medvetet eller omedvetet) värderingar kring eleverna… Läs hela inlägget