PISA bortom rubrikerna del 5

I del 1, 2, 3 och 4 har jag tittat på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört resultaten med andra länders resultat, tittat på skillnader mellan elever vars föräldrar inte är födda i Sverige med de som har en eller två föräldrar födda här samt börjat titta på olika faktorer som påverkar Sveriges möjligheter att prestera bättre än vi gör just nu. I del 5 fortsätter jag titta på flera sådana faktorer. 8. Antalet skolplatser i en kommun och långsiktig planering I en del kommuner är det ett problem att man inte kan styra antalet platser utifrån hur många skolplatser som faktiskt behövs. Man får starta nya friskolor trots att det egentligen inte behövs om man tittar på antalet skolplatser i kommunen. När elever lämnar de befintliga skolorna för att börja på en nystartad skola blir skolan i kommunen dyrare och den effekten är dubbel, dels är det dyrare att… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 4

I del 1, 2 och 3 har jag titta på Sveriges resultat i PISA 2022, jämfört Sveriges resultat med andra länders och  konstaterat att Sverige lyckas väldigt dåligt med elever som inte har minst en förälder som är född i Sverige, men att allt i det svenska skolsystemet inte är dåligt (vilket man lätt tror när man ser medias bild av skolsverige). Nedan kommer jag att fortsätta titta på ett antal olika faktorer och om de har någon betydelse om Sverige vill förbättra sitt skolsystem eller om de inte har det. 2. Pengar som satsas på skolsystemet på nationell nivå I samband med PISA-undersökningen samlar man in data om hur mycket länder satsar på sina skolsystem för att se om det finns någon tydlig korrelation mellan satsade pengar och elevernas kunskapsresultat. I bilden ovan är Sverige markerat med en röd pil. X-axeln är genomsnittskostnaden för en elevs hela skolgång i… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 3

I del 1 och 2 har jag tittat på mediarubriker samt jämfört Sveriges PISA-resultat med andra länders resultat. Del 3, 4 och 5 kommer att gå lite djupare in på ett antal olika delområden. Den första ledtråden är att svensk skola levererar bra resultat för vissa elever och dåligt för andra elever! Ska vi förbättra det svenska skolsystemet är det här en av de viktigaste ledtrådarna över vad som behöver förändras respektive inte har samma behov av förändringar! 1.  Elever med minst en förälder som är född i Sverige Kvartal har en bra text som belyser att delar av det svenska skolsystemet fungerar bra och delar fungerar dåligt. Där har Gabriel Heller Sahlgren tittat på hur elever med minst en förälder som är född i Sverige presterar i PISA 2022 och då visar det sig att den gruppen elever klarar sig bra i det svenska skolsystemet, medan elever som inte… Läs hela inlägget

PISA bortom rubrikerna del 2

I del 1 konstaterade jag att svensk skola inte gått från ”bäst” till ”sämst” även om man kan tro det när man lyssnar på skoldebatten. Med tanke på pandemin som varit jämför jag i del 2 Sveriges försämrade resultat med andra länders förändringar för att se om man kan dra några slutsatser därifrån.   Om jag jämför på de länder som har 450 poäng eller mer 2022 (då länder som är lågpresterande i Pisa troligen inte är så likvärdiga med Sverige) och jämför resultaten med 2108 så ser det ut på följande sätt: Matematik 4 länder har höjt sina resultat 32 länder har sänkt sina resultat 1 land har samma resultat som 2018. (2 länder har data som inte kan jämföras) Bland dessa länder är sänkningen som mest 21-36 poäng (11 länder ligger i det intervallet) Sveriges sänkning var 21 poäng.   Läsförståelse 5 länder har höjt sina resultat 29… Läs hela inlägget