Svensk skola 2021

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna? 

Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som svensk skola har resp vad politikerna väljer att genomföra för politiska åtgärder samt om behoven och åtgärderna korrelerar med varandra eller inte.

För att veta vad som är bra/rätt insatser för svensk skola behöver man börja med att förtydliga vad skolan är till för, d v s syftet med att vi har en obligatorisk grundskola. Vet vi inte det är det svårt att säga vad som är rätt resp fel politiska beslut… Jag har inte hört ett enda parti säga vad de vill med skolan i framtiden (förutom floskler som ”en skola i världsklass”) och det finns inga politiska dokument utöver digitaliseringsstrategin som säger något om svensk skola i framtiden (och digitaliseringsstrategin skrevs med år 2022 som slutmål från början, men nu har det blivit förseningar) och den slutar vid att de nationella proven ska vara digitaliserade (som om det skulle vara syftet/slutmålet med digitaliseringen; men det är en helt annan fråga). 

Jag ser tre tänkbara huvudsyften med skolan:

1. Förvaringsplats dagtid så att föräldrar kan jobba. 
2. Förbereda nästa generation så att de klarar sig bra i samhället.
3. Förbereda nästa generation på att klara sig i yrkeslivet (d v s bli anställningsbar eller skapa sina egna jobb). 

Det kan självklart finnas fler syften och syftet kan även vara en kombination av ovanstående punkter. Poängen är att det som är rätt insats om syftet är #1 är troligen fel insats om syftet främst är #3. 

Ex: Är det förvaring det handlar om spelar det ingen roll om barnen lär sig något eller inte, så länge barnen och föräldrarna är nöjda. 

Ex 2: Är syftet att barnen ska kunna så mycket som möjligt för att de ska klara sig i samhället och yrkeslivet är det helt andra insatser som krävs. 

I första exemplet är ballonger, godis och glass bra insatser, i andra exemplet är kunniga lärare som styr undervisningen, högkvalitativa läromedel och hög kvalitet på verksamheten bra saker. 

 

Saker som kan finnas på en topp-10-lista över skolsveriges största problem (inte rangordnade)

1. Bristen på behöriga lärare – jag har skrivit om detta tidigare, läs mer här.

Lärarbehörigheten i svensk grundskola är faktiskt så låg att man inte i officiell statistik vill titta på ämnesbehörighet, utan man tittar på om man är behörig i något ämne (vilket som helst). På det sättet ser statistiken bättre ut än den faktiskt är. 

Om jag jämför med grannlandet Finland så har man där 95% behöriga lärare i grundskolan och på gymnasiet har man 98% behöriga lärare (bägge siffrorna gäller i de finsktalande skolorna).  

2. Kommunerna har inte råd att bedriva skola längre, utan nu måste man skära ner kostnaderna för skolan. Nästan alla kommuner i Sverige har nedskärningar/effektiviseringar för skolan i sina budgetar för 2021. En konsekvens av detta är t ex att fler och fler skolor hellre anställer en obehörig 20-åring än en behörig 45-årig lärare för att spara pengar. Kvaliteten på den svenska skolan har inte i några mätningar ökat från 1998 – 2018, utan man har istället under tidsperioden varit nere i en svacka i internationella kunskapsmätningar som man mot slutet av perioden återhämtat sig ifrån. Kostnaderna har skenat iväg, men resultaten har inte följt med. Som skattebetalare kan man förstås ha synpunkter på detta. 

Kostnadsökningen (genomsnittliga utlägg per skolelev) för den svenska grundskolan och gymnasieskolan de senaste 10 resp 20 åren:

Grundskolan

År 1998: 52 900 kr/elev/år

År 2008: 83 600 kr/elev/år

År 2018: 115 300 kr/elev/år

Ökningen från 1998 – 2018 är 130%

Gymnasieskolan

År 1998: 68 400 kr/elev/år

År 2008: 92 500 kr/elev/år

År 2018: 126 000 kr/elev/år

Ökningen från 1998 – 2018 är 84%.

Inflationen har under samma tidsperiod varit 27,8%

Källa: https://www.lararen.se/grundskollararen/skolbudget/elever-blir-allt-dyrare

3. Brist på läromedel – extra viktigt med tanke på punkt 1 ovan. (En opinionsrapport, men den belyser ändå att det är brist på bra läromedel): https://www.laromedelsforfattarna.se/globalassets/dokument/paverkan-opion/laromedelsrapport.pdf 

Många lärare signalerar (bl a via sociala medier) om att de inte har tillgång till och/eller inte möjlighet att köpa in läromedel i den omfattning som de har behov av. Detta blir extra allvarligt i kombination med en hög andel lärare som är obehöriga.

4. Minskade resurser i form av kurator, sjuksköterska, psykolog, speciallärare mm, d v s spetskompetens inom områden där lärare inte är specialister. Detta innebär att lärare tvingas ta ett större ansvar inom dessa områden utan att ha kompetensen för arbetsuppgifterna och dessutom äter det upp arbetstiden som läraren har och som läraren borde ägna åt andra saker (t ex till att planera bra lektioner). 

5. Elevernas föräldrars utbildningsbakgrund är den viktigaste faktorn vad gäller ett barns skolframgång, d v s svensk skola lyckas inte särskilt bra med elever som har lågutbildade föräldrar. Det skiljer i genomsnitt ca 70 meritpoäng på slutbetyget i år 9 mellan de som har låg- resp högutbildade föräldrar och den här siffran har varit relativt konstant under lång tid.  

6. Pojkar presterar sämre än flickor i stort sett alla skolämnen (idrott och Hälsa enda undantaget – där presterar flickor och pojkar betygsmässigt lika). Källa: https://www.lararen.se/nyheter/fokus/flickorna-har-gatt-om-pojkar-i-alla-amnen Ska Sverige få bukt med kriminaliteten i samhället är kombinationen av punkt 5 och 6 allvarlig. Många pojkar med lågutbildade föräldrar är enkla att rekrytera till kriminella gäng och ingen ljusning finns i sikte, så detta kommer Sverige att få leva med under lång tid (troligen årtionden) framöver.  

7. Offentlighetsprincipen är satt ur spel. Vi vet t ex inte vem/vilka som äger vissa svenska skolor och statistik är inte längre offentlig, då det ses som affärshemligheter. https://skolvarlden.se/artiklar/ideburna-friskolor-uppgifterna-ska-sjalvklart-vara-offentliga Nu har man politiskt lyckats lösa den här olägenheten, så att statistik ska bli offentlig igen, men att frågan ens varit aktuell visar på stora brister i det svenska skolsystemet. 

8. Samhället förväntar sig att skolan ska lösa alla problem. Läsåret 2018-2019 hittade jag ett 60-tal saker som media skrev om som skolan förväntades ta ansvar för och där nästan alla inte handlade om kunskapsinlärning (de handlar om sådant som samhället inte klarar av att ta ansvar för och så landar det på skolan och därefter i lärarens knä att ta ansvar för…). Om lärare ska ansvara för allt blir det pannkaka av allt och väldigt lågt fokus på kunskapsuppdraget eftersom tiden läggs på andra saker. Vill vi att skolan ska leverera mer kunskaper till eleverna måste uppdraget som lärarna har renodlas. Läs mer här.

9. Föräldrar försöker påverka lärares undervisning och betygssättning

Kräver egentligen ingen kommentar, men det är det som eleven visar i undervisningen att eleven kan (i förhållande till kunskapskraven och centralt innehåll i ämnet) som läraren bedömer och i stort sett alla externa aktörer som har synpunkter på betygssättningen för en enskild individ har aldrig besökt en enda lektion. Betygssättningen kommer aldrig att bli millimeterrättvis eftersom det är en ”bedömningssport”, men det är läraren som gör en bedömning av det som eleven visat upp att den kan. Att fler och fler externa personer försöker påverka betygssättningen är väldigt allvarligt, då betygssättning är den striktaste myndighetsutövningen som en lärare gör! https://www.svd.se/sju-av-tio-larare-uppger-att-foraldrar-forsokt-paverka-betygssattning-eller-undervisning 

10. Arbetsbelastning och arbetsmiljö. Ska lärare bedriva undervisning med hög kvalitet behöver de rejält med tid för att förbereda lektionerna – förberedelsetid som under lång tid naggats i kanten och därmed blivit mindre och mindre. När undervisningsskyldigheten (den s k USK:en) försvann sades det att undervisnigetide ninte skulle öka. Med facit i hand vet vi att den trots detta ökat. Mer undervisning innebär dessutom än mer tid till att förbereda lektionerna samt till efterarbete.  

Bubblare

Och med de tio punkterna ovan har jag inte tagit upp sådant som glädjebetyg (att eleverna får högre och högre betyg trots att kunskaperna inte blivit bättre), att John Bauer-koncernen åtta år efter att den upphört med undervisning kräver pengar av kommunerna (man har fått in 25 miljoner retroaktivt; tänk vad det innebär för kommunerna om någon av de största skolkoncernerna kastar in handduken och upphör med verksamheten…), vinstuttag som sticker i ögonen på skattebetalare eller pandemin som ställt till stora problem för skolorna och där skolorna fått råd som t ex ”sprid ut eleverna samt vädra ofta”. Att sprida ut eleverna är omöjligt på många skolor – det finns inga extra utrymmen och att vädra mitt i vintern är inte lätt i praktiken. Jag har inte heller tagit upp religösa extremfriskolor som SÄPO kopplats in på. Systemet med en skolinspektion som ska stänga dåliga skolor verkar alltså inte fungera och listan med allvarliga problem som det svenska skolsystemet brottas med kan göras ännu längre. Inte så konstigt att andra länder inte står i kö för att ta efter Sverige när det gäller skolsystemet.

Med det sagt, d v s vilka stora problem som det svenska skolväsendet har, ska jag titta på vad svenska skolpolitiker valt att fokusera på de senaste åren:

1. Läsa – räkna – skriva garanti. Om det är något som jag tror alla kan vara överens om är det att elever i skolan ska lära sig läsa, skriva och räkna. Att en sådan garanti måste införas kan inte ses som något annat än ett misslyckande för det svenska skolsystemet. Problemet är inte att lärare inte vet vilka barn som inte kan läsa, skriva eller räkna, problemet är att det inte finns tillräckliga stödresurser (t ex speciallärare) att sätta in för att hjälpa eleverna. Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna—garanti-for-tidiga-insatser 

2. Betyg i år 4 – Bara 26 (av 4 800) skolor i Sverige vill införa betyg i år 4. Ingen succé alltså. Varför kan man undra? Troligen bl a p g a ökad arbetsbelastning för lärarna. Källa: https://www.lararen.se/nyheter/betyg/sa-manga-skolor-infor-betyg-i-fyran Det finns heller ingen forskning som visar att betyg i tidigare åldrar automatiskt ger bättre resultat. En del länder med tidiga betyg lyckas bra och en del länder med tidiga betyg lyckas dåligt. Detsamma gäller för länder som inför betyg senare i skolsystemet. Det är andra faktorer än betygen som avgör vilka kunskapsresultat eleverna får.   

3. Införa lärarassistenter – för att avlasta lärarna. Det är dock inte gratis att anställa nya personer i skolan, så något annat måste tas bort (även om det ges statsstöd initialt så blir det en permanent utgift på sikt). https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-personal/avlasta-larare-med-lararassistenter-och-andra-kompletterande-kompetenser

Jag har aldrig förstått varför nya yrkeskategorier ska vara lösningen på skolans problem. Fyll på med viktiga resurser som tagits bort/skurits ner istället, t ex kurator, sjuksköterska, psykolog, speciallärare mm.

4. Revidering av kursplanerna – Ett arbete som behöver göras, då LGR-11 har inneburit en massa missförstånd om hur det är tänkt att undervisningen ska gå till, t ex genom att kunskapskraven som infördes i matrisform blivit styrande för planeringen av undervisningen, något som inte var meningen. Matriserna är nu borta och texten i kunskapskraven revideras. Källa: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs–och-amnesplaner

5. Förbjud mobiltelefoner och mobbare  ska kunna flyttas Källa: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9OPlvr/forslag-stopp-for-mobiler-i-klassrum Mobiltelefoner hör till kategorin splittrat skolsverige. På en del skolor är det ett problem och på andra skolor är det inte det. Personligen tycker jag att frågan hur vi får in undervisningen i mobiltelefonen så eleverna har tillgång till den när, var och hur de vill är intressantare än förbudsspåret, men ett förbud kommer säkert att göra skillnad på vissa skolor. Att man kan flytta elever som mobbar är ett väldigt bra förslag; tidigare har det ofta varit mobboffer som tvingats flytta, vilket är helt fel. 

6. 10-årig grundskola fr o m år 2026, d v s förskoleklass blir det 10:e skolåret (källa: https://www.lararen.se/grundskollararen/forskoleklass/just-nu-grundskolan-ska-bli-tioarig) – Idag är det totalt 23 000 barn i åldern 3-5 år som inte går i förskola och 94% av barnen i åldern 3-5 år är redan inskrivna. (Skolan är ju obligatorisk, medan förskolan är frivillig). Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/23-000-barn-gar-inte-i-forskola/ 

Idag har elever i förskoleklass rätt till minst 525 undervisningstimmar per läsår. Enligt det nya förslaget handlar det om 3 timmar undervisning per dag , d v s totalt 534 timmar. Skillnaden är alltså totalt 9 (!) timmar! Man kommer således inte att nå så många fler elever och ffa blir det knappt mer undervisningstid än det redan är. Den största ögonbrynshöjaren är dock att det införs år 2026 och gör det i praktiken någon skillnad dröjer det ytterligare 10 år, d v s först år 2036 kommer vi att kunna utvärdera om elevernas betyg i år 9 påverkats positivt. Ingen quick-fix direkt. 

7. Ökade möjligheter för fjärr- och distansundervisning – politiskt beslut (källa: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/aktuella-regelandringar/nya-regler-for-fjarr–och-distansundervisning) samtidigt som utvärderingar visar att pandemins distansundervisning haft stora brister. Källa: https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021-05-21-pandemin—en-stor-utmaning-for-skolan 

8. SM i skolämnen och spetsutbildningar – Liberalernas senaste utspel. Källa: https://www.ttela.se/nyheter/sverige/sabuni-f%C3%B6r-mycket-jante-i-skolan-1.47949377 Man vill lyfta duktiga elever.  Att lyfta duktiga elever är inte fel, men ett större problem är allt fler lågpresterande elever. Man behöver således göra andra insatser parallellt, annars spelar den här insatsen ingen roll.  

Slutsats

Gemensamt för vad de svenska skolpolitikerna valt att fokusera på är att det är åtgärder som är billiga att genomföra, men ingen av åtgärderna kommer åt de största problemen som finns så som jag ser på saken. Det är alltså sk plakatpolitik, d v s man försöker verka handlingskraftig, för att det mot väljarna ska se ut som om man gör något åt problemen som finns. 

Mina två tips till dig: 

1. När en politiker kommer med ett förslag som rör skolan – fråga vilket eller vilka av de stora problemen jag listat som de förväntar sig att deras förslag ska lösa? 

2. Nästa gång du pratar med en politiker, ställ frågan: Vilka politiska förslag har ni för att lösa de här stora skolproblemen? 

Har politikern inget bra svar så får du be hen att gå hem och läsa på mer om svensk skola och dess verkliga problem, d v s göra sin läxa!