Personligen tror jag att det går att ha en bra skola i Sverige oberoende av om den är kommunalt eller statligt styrd. Bägge styrningarna har sin möjligheter och utmaningar och det handlar till stor del om att utnyttja styrkorna maximalt och kompensera för svagheterna.
De senaste 6 veckorna har Skolverket agerat på ett sätt som dock gör att jag börjar undra om statlig styrning är en så bra lösning som förespråkarna tycker?! Det jag särskilt tänker på är att Skolverket den 2 maj släppte en utvärdering: ”Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning”. Texten i kursiv stil nedan är utdrag ur den utvärderingen.
Ett syfte när man tog fram nya läroplaner var att kunskapskraven skulle bli tydliga (då man misslyckats totalt med detta i LGR-94). I utvärderingen från 2 maj framgår att mindre än hälften av lärarna tycker att kunskapskraven är tydliga. Ett rejält misslyckande alltså. Det är i sin tur inte så konstigt när man har massor av tolkningsbara värdeord i kunskapskraven.
Ett exempel:
Om jag ber dig gå tills du kommer till en relativt hög byggnad, när skulle du stanna? Ett vanligt hus, ett tvåvåningshus, ett trevåningshus, ett femvåningshus, ett tiovåningshus, Globen?
Jämför med kunskapskravet på C-nivå för år 9 i Svenska:
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika text typer, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Det är rätt självklart att olika personer skulle svara olika på den frågan (vid vilken byggnad man skulle stanna). Begrepp som relativt god, relativt väl etc har ingenting i kunskapskrav att göra (i ett målstyrt system), men ändå finns de där. Det innebär att lärarna har en oerhört svår uppgift att göra rättvisa och likvärdiga bedömningar och att det t o m är sannolikt att om två lärare bedömer samma uppgift är det troligt att de gör olika bedömningar just p g a alla de värdeord som finns i kunskapskraven. Om vi överger målstyrningen och inser att olika lärare gör olika bedömningar är det okej (så är det t ex i Finland), men när vi låtsas att vi ska få rättvisa och likvärdiga bedömningar i alla klassrum i Sverige, då är Skolverket ute och cyklar (vilket också väldigt tydligt framgår av deras egen utvärdering) och när de lägger ansvaret för likvärdig bedömning på enskilda lärare är det tjänstefel i mina ögon (så länge som kunskapskraven är formulerade som de är).
Några andra utdrag ur utvärderingen:
Likvärdigheten i betygssättning har inte ökat
Fortfarande 2015 är andelen lärare som upplever att de lyckas mycket bra att sätta rättvisa betyg lägre än 2009.
Min kommentar: Är det lärarnas eller Skolverkets fel? Det är inte lärarnas fel!
Nästan tre fjärdedelar av eleverna, såväl på grund- som på gymnasieskolan, uppger att deras lärare tar med alla deras prestationer i bedömningen på olika sätt, bland annat genom att göra medelvärdesberäkningar på elevers resultat.
Min kommentar: Är det lärarnas eller Skolverkets fel? Lärarna gör så gott de kan med rådande förutsättningar! Att en del lärare använder medelvärdesberäknignar ser jag som en brist genom att de inte utbildats i målstyrning.
Detta betyder att det råder en osäkerhet om i vilken mån betyg verkligen speglar nivån på elevernas kunnande vid tiden för betygssättningen.
Många lärare menar att de ser problem med den nationella likvärdigheten i betygssättning. Tre fjärdedelar av 7-9-lärarna och nära sex av tio gymnasielärare menar att det finns vissa eller stora problem med likvärdig betygssättning på nationell nivå.
Min kommentar: Är det lärarnas eller Skolverkets fel? Det är inte lärarnas fel!
Skolverket kommer att erbjuda stöd och information för att främja en mer likvärdig och rättssäker betygssättning, och tydligare än hittills förmedla vad det innebär att bedöma utifrån tolkningsbara kunskapskrav.
Min kommentar: Intressant att skolverket (äntligen) erkänner att kunskapskraven är tolkningsbara. Däremot kan inte siffrorna som redovisas ovan tolkas på något annat sätt än som ett gigantiskt misslyckande för Skolverket.
Jag skulle kunna skriva en hel bok om allt detta, men ska nu fokusera på en sak, nämligen det som skolverket bestämde att man skulle göra som en direkt åtgärd utifrån utvärderingens resultat. Man skrev ihop ett informationsblad som man la ut på sin hemsida och mailade till skolorna. I informationsbladet skriver man om en utökad tolkning (kallas även för ett förtydligande) av begreppet ”till övervägande del”, d v s när betygen B eller D är aktuella. Det som är nytt (utökad tolkning) är ”Hur väl utvecklade de delar eller den del som eleven uppfyller i överliggande kunskapskrav?” Om en elev har särskilt väl utvecklade förmågor ska eleven således lättare kunna nå betyget B eller D.
Skolverket beklagar i informationsbladet att den utvidgade tolkningen kommer så sent på terminen. Man skriver även att man först i utvärderingen i maj 2016 förstått att detta är ett problem.
Min kommentar: Läroplanen för grundskolan kom år 2011. Man skulle lätt kunna tolka detta som att Skolverket inte är så lyhörda för feedback (om det tar 5 år och en egen utvärdering för att komma till insynen att detta är ett problem).
De två stora misstagen som Skolverket nu gör är:
1. Man tror uppenbarligen tror att det räcker att man lägger ut information på sin hemsida samt skicka mail till skolorna för att alla lärare ska veta och förstå hur de ska göra (förfarandet påminner om när läroplanen (LPO-94) kom 1994 – ett utskick och en VHS-kassett skulle göra så att alla lärare förstod hur man skulle jobba efter den nya målstyrda läroplanen. 15 år senare kallades LPO-94 fortfarande för ny och det fanns efter 15 år fortfarande ingen konsensus kring hur man skulle jobba utifrån den (bl a mål att uppnå och strävansmål). Jag har pratat med ett gäng rektorer som inte har förstått budskapet från Skolverket eller som inte har tagit del av informationen (som man mailat ut). Om inte rektorerna på dessa skolor har koll kommer högst troligt inte lärarna heller att ha det. Informationen är inte särskilt lätt att hitta på Skolverkets hemsida (gömmer sig under rubriken ”Så sätter lärare betyg”) för den som vill läsa in sig på vad som gäller. Detta borde förstås vara en stor nyhet som ligger först på Skolverkets hemsida!
Även media uppmärksammar problematiken.
2. Det andra misstaget Skolverket gör är att man skickar ut en förändring kring hur betygssättningen ska gå till (utökad tolkning) i början av maj månad. Det finns 290 kommuner och därtill massor av friskolor, både enskilda skolor och friskolekoncerner. Att tro att alla lärare i Sverige ska ta del av och förstå den förändring som genomförs med bara några veckor kvar tills betygen ska vara satta är antingen väldigt blåögt eller bara dålig styrning av skolan. Dessutom är det många betygssättande lärare som har fullt upp med de Nationella proven i maj. En undran jag har är om det kan bero på att skolan håller på styrs i allt större omfattning av juridik och i juristernas värld är det inget problem att ändra en tolkning i maj, men sett ur ett pedagogiskt perspektiv är det förkastligt. Jag ställde en fråga till skolverket (via sociala medier) om man övervägde att vänta till nästa läsår innan den utökade tolkningen började gälla, men då fick jag inte svar på min fråga (vilket är väldigt vanligt när man ställer frågor om läroplanstolkningar till Skolverket), utan jag fick svaret att det vore fel mot eleverna att inte förtydliga inför betygssättningen. Här är Skolverket otydliga om det handlar om en ny tolkning eller inte. En utökad tolkning är en förändring och ett förtydligande innebär att detta gällt hela tiden. Då Skolverket använder dessa begrepp om vartannat är det inte konstigt att det inte är solklart vad som gäller. Jag skulle vilja påstå att det är fel mot eleverna att införa detta i maj månad! Det som hade varit korrekt är att informera om kommande ändring redan nu, men att vänta till nästa läsår innan ändringen träder i kraft.
Några veckor innan detta inträffar hade Karin Hector Stahre på Skolverket starka synpunkter på den skola i Sollentuna där tre elever fick olika betygsbedömning när de lämnade in samma arbete. Se mitt tidigare blogginlägg. Jag påminner om att mindre än hälften av lärarna i Skolverkets egen utvärdering tycker att kunskapskraven är tydliga. Det är dags för skolverket att börja ta till sig den kritik som framförs och att lära sig av sina misstag samt sluta låta den kritik som framförs rinna av som vatten på en gås, annars kommer man att göra samma misstag om och om igen och det är inte vägen till en högre kvalitet i skolan!
Källor:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-besked-om-betygen-skapar-oro-och-irritation
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3652
http://www.jlsu.se/hur-ar-det-mojligt/
Hej Johan!
Först en parentes:Fru Hector Stahre skulle om hon alls yttrat sig tagit reda på vad som hänt och hur innan hon yttrat sig, istället för att reagera på tidningsuppgifter.
Sverige har en tradition att styra genom statliga verk* och om styrningen av dem i sin tur är otydlig blir det som med skolverket; svaren man får är beroende på vem man råkar få på tråden – men samtidigt är svaren per definition Skolverkets ståndpunkt eftersom de man talar med yttrar sig som tjänstemän (i verket). De skilda svaren om hur ”betygs-A4an” ska tolkas är helt enkelt typexempel på fenomenet den ena handen vet inte vad den andra gör, men båda är lika riktiga.
En sak du inte tar upp är hur de nya tolkningarna – för hur ska det annars ses – de facto leder till höjda betygsnivåer som i sin tur direkt slår negativt för sökande till högskola och universitet med gymnasieslutbetyg från 2015 eller tidigare. En som jobbat ”på donken” för att ladda om ett år senare kan alltså riskera att inte komma in på den utbildning de skulle kommit in i fjol. Statligt sanktionerad betygsinflation kan det uttryckas. Men ”i steget” är det helt enkelt så att ett förvirrat skolverk inte vet vad det gör. Antagligen är ansvariga tjänstemän inte ens medvetna om att vad de gör är att ge sig på symptom utan att se till orsakerna.
Sören
*Modellen har också kommit att fungera som ett filter mot beslutande politiker som kan avsvära sig ansvar: det ligger på tjänstemannanivå. (notera likheten med din uppräkning av vem som ansvarar, verk eller enskilda lärare, ovan.