Skolforskning

Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera.

Först ut är Mackinseyrapporten från 2007

McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007

http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/

 

Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (”better teaching and greater learning”).

De tre viktigaste slutsatserna som man drar är följande:

1. Ett skolsystem kan aldrig vara bättre än kvaliteten på dess lärare

2. Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen i klassrummen

3. För att ha en bra skola måste alla elever lyckas och för att nå dit måste man ha ett system som stöttar och supportar lärarna och eleverna.

 

Ett citat från Nya Zeeland ”Det var naivt att tro att resultaten i klassrummen skulle förbättras bara för att vi omorganiserade vår skolstruktur”. Detta är ett vanligt fel som görs i många länder. Det går att förbättra skolorna i ett land på förhållandevis kort tid, men man kan också göra en massa förändringar utan att förbättra resultaten. De flesta insatser som görs leder inte till de resultatförbättringar som man hoppats på.

I 112 studier som tittade på mindre klasstorlekar (en populär åtgärd i många länder) visade bara 9 stycken något positivt samband med bättre resultat. 103 fann inget samband eller ett negativt samband, d v  s försämrade resultat. Kvaliteten på lärarens undervisning har mycket större inverkan än klasstorleken. Med många fler klasser i ett skolsystem sjunker kvaliteten på lärarnas undervisning, då det inte finns tillräckligt många bra lärare och lärarens kvalitet är den viktigaste faktorn.

I en undersökning i  Boston försämrade elever som hade de sämsta matematiklärarna sina matematikkunskaper samtidigt som de som hade de bästa matematiklärarna utvecklades väldigt positivt.

De elever som får dåliga lärare i början av sin skolgång har svårt att ta igen det högre upp i skolåren.

Dåliga lärare i tidig ålder förödande för eleverna – klicka på bilden för att se den i full storlek

De bästa skolsystemen får högpresterande sökande till lärarutbildningarna, vilket garanterar en fortsatt högpresterande skola. På samma sätt får sämre skolsystem in lågpresterande lärare från lärarutbildningen och då fortsätter skolan vara lågpresterande. Att locka de duktigaste till lärarutbildningarna är a och o eftersom skolan aldrig blir bättre än kvaliteten på lärarna som jobbar i skolan. En dålig lärare som börjar jobba i skolan kan leda till 40 års undervisning med låg kvalitet! En del i att lyckas med detta är att ha en tillräckligt hög ingångslön, men även bra arbetsvillkor är viktigt, då lönen inte på något sätt är avgörande (men en viktig del av statusen för yrket).

Utan inspirerade lärare är det svårt att få elever som är inspirerade.

Lärare behöver bli medvetna om vad de har för svagheter i sitt yrkesutövande, vad som är bra sätt att undervisa (”best practice”) och lärarna behöver individuell motivation att utvecklas.

Nyckelfaktorer – klicka på bilden för att se den i full storlek

Det är viktigt att rätt personer blir skolledare och att de får rätt förutsättningar och stöd i att utföra sitt arbete.

Många reformer misslyckas för att de inte har något att göra med vad som händer i klassrummet och det är där det avgörs om ett skolsystem lyckas eller misslyckas.

 

Höga förväntningar, att stämma av om förväntningarna nås och rätt stöd när de inte gör det är framgångsfaktorer. Framgångsrika skolsystem är bra på att kompensera för de elever som har sämre hemförhållanden.

Nästa del kommer att handla om uppföljningen från 2010 (”How the world´s most improved school systems keep getting better”).