I del 1 och 2 har jag tittat på mediarubriker samt jämfört Sveriges PISA-resultat med andra länders resultat. Del 3, 4 och 5 kommer att gå lite djupare in på ett antal olika delområden.
Den första ledtråden är att svensk skola levererar bra resultat för vissa elever och dåligt för andra elever! Ska vi förbättra det svenska skolsystemet är det här en av de viktigaste ledtrådarna över vad som behöver förändras respektive inte har samma behov av förändringar!
1. Elever med minst en förälder som är född i Sverige
Kvartal har en bra text som belyser att delar av det svenska skolsystemet fungerar bra och delar fungerar dåligt. Där har Gabriel Heller Sahlgren tittat på hur elever med minst en förälder som är född i Sverige presterar i PISA 2022 och då visar det sig att den gruppen elever klarar sig bra i det svenska skolsystemet, medan elever som inte har det klara sig mycket sämre.
Väljer man ut elever med minst en förälder född i landet och jämför Sverige med andra länder ser man att Sverige ligger delad femma i OECD (de asiatiska länder som toppar Pisa är inte med här; de länder som ligger närmast under Sverige går inte att statistiskt säkerställa att de faktiskt är sämre än Sverige, därav ”delad femteplats”).
Tittar man däremot på de elever som inte har någon förälder som är född i landet blir det däremot en dyster läsning för Sveriges del.
Här är Sverige inte i närheten av att ligga i topp i OECD, utan vi ligger en bra bit under OECD-genomsnittet.
Ojämlikheten i det svenska skolsystemet har länge varit ett problem, men enligt data från Pisa 2022 så har den ökat än mer. PISA anser att eleverna bör nå minst det som kallas nivå 2, vilket enligt OECD motsvarar ”Level 2 students can, in practical terms, use basic algorithms, simple scientific knowledge and interpret simple texts”. Tittar jag på ämne för ämne hur det ser ut så är det en stor del av årskullen som inte når upp till nivå 2.
I matematik är det 27% av eleverna som inte når nivå 2.
I läsförståelse är det 24% av eleverna som inte når nivå 2.
I naturvetenskap är det 24% av eleverna i Sverige som inte når nivå 2.
Man kan alltså säga att ungefär var fjärde elev i Sverige går ut grundskolan med för dåliga kunskaper. Inte heller detta är något nytt eller något som bara går att förklara med en stor invandring från år 2015 och framåt. År 2012 såg det liknande ut med 27%, 23% och 22% och sedan 2012 har Sverige konstant legat på 18% eller fler av eleverna som inte når nivå 2. Det svenska skolsystemet har således inbyggda brister som gör att elever med sämre socioekonomiska förutsättningar inte lyckas. Detta har pågått länge, men vi har än så länge inte gjort de insatser som krävs för att komma till rätta med problemet.
Tittar man på Sveriges resultat över tid så är det tydligt att skillnaden mellan dessa två grupper (elever med minst en förälder född i Sverige och de som inte har det) ökat över tid. Den blå linjen nedan är inte elever med utlandsfödda föräldrar, utan alla elever.
I del 4 och 5 kommer jag att fördjupa mig i flera olika områden för att se vad Sverige skulle behöva göra med sitt skolsystem.
