I del 1 konstaterade jag att svensk skola inte gått från ”bäst” till ”sämst” även om man kan tro det när man lyssnar på skoldebatten.
Med tanke på pandemin som varit jämför jag i del 2 Sveriges försämrade resultat med andra länders förändringar för att se om man kan dra några slutsatser därifrån.
Om jag jämför på de länder som har 450 poäng eller mer 2022 (då länder som är lågpresterande i Pisa troligen inte är så likvärdiga med Sverige) och jämför resultaten med 2108 så ser det ut på följande sätt:
Matematik
4 länder har höjt sina resultat
32 länder har sänkt sina resultat
1 land har samma resultat som 2018.
(2 länder har data som inte kan jämföras)
Bland dessa länder är sänkningen som mest 21-36 poäng (11 länder ligger i det intervallet)
Sveriges sänkning var 21 poäng.
Läsförståelse
5 länder har höjt sina resultat
29 länder har sänkt sina resultat.
(2 länder har data som inte kan jämföras)
Bland dessa länder är sänkningen som mest 23-30 poäng (6 länder ligger i det intervallet)
Sveriges sänkning var 19 poäng.
Naturvetenskap
19 länder har höjt sina resultat
16 länder har sänkt sina resultat
1 land har samma resultat som 2018.
(3 länder har data som inte kan jämföras)
Bland dessa länder är sänkningen som mest 11-15 poäng (5 länder ligger i det intervallet)
Sveriges sänkning var 6 poäng.
Så här stora systematiska försämringar i resultaten har inte hänt tidigare i Pisas historia, så på global nivå måste man anta att pandemin spelat en stor roll. De elever som testades 2022 gick på högstadiet under de två år som pandemin var som värst. Det är dock imponerande att två länder (Japan och Sydkorea) visar upp bättre resultat i alla tre kategorier efter pandemin jämfört med vad man gjorde innan! Japan har höjt sina resultat med 9, 12 och 17 poäng och Sydkorea med 1, 1 och 9 poäng. Däremot skulle det behöva göras en djupare analys av naturvetenskapsdelen 2022. Att många länder höjer sina resultat (eller sänker dem mindre än i de andra delarna) gör att det ringer varningsklockor! Om eleverna blivit klart sämre på att läsa borde det i allra högsta grad synas igenom i resultaten för både matematik och naturvetenskap! Jag hoppas att OECD gör en sådan analys!
Sveriges resultatnedgång är absolut inte bra, men Sverige är inte heller sämst i klassen. Att få in ett helt lands skolsystem i en siffra är dock rätt intetsägande, även om media och vissa politiker försöker! Man måste gräva djupare om man ska kunna hitta ledtrådar till vad som är orsaken till de resultat vi ser!
2022 var matematik huvudområde när man samlade in annan data än den som rör elevernas kunskaper i ämnet. 2018 var läsförståelse huvudområde. Mycket av det jag skriver om i kommande delar hör alltså ihop med matematik, då det är där det finns ny data från att analysera.
Vill vi ändra det svenska skolsystemet för att bättre resultat är det viktigt att vi ändrar rätt saker. Det är lätt att tycka en massa saker om skolan eftersom vi alla gått i skola själva, men det behövs ett faktaunderlag för att faktiskt veta vad som fungerar bra resp mindre bra i det svenska skolsystemet.
I del 3 och framåt tittar jag lite djupare på olika faktorer som ger ledtrådar till vad som behöver ändras.
