PISA bortom rubrikerna del 1

I media kunde man nyligen läsa rubriker som tex

Pisaresultatet rasade – då fick svenska elever högre betyg

Svensk elever rasar i Pisamätningen

Stort ras i nya Pisaundersökningen – lägsta nivån i matte på 10 år

och i en av texterna ovan kan man läsa:

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson kallar resultatet för en ”kunskapskollaps”.

Innan jag kommer in på mina tankar om Pisa 2022 vill jag påminna om att Svensk skola inte varit ”bäst” och blivit ”sämst”, vilket man lätt kan tro i skoldebatterna.

McKinsey & co gjorde för länge sedan en sammanställning där resultaten i olika internationella undersökningar gjordes om till en universell skala så att resultaten kunde jämföras med varandra. Från år 1985 till år 2009 låg Sverige hela tiden i intervallet ”Good”, vilket är steg tre på en femgradig skala. Med tanke på att värdet för 2007 (489) låg i ”Good”, så misstänker jag att även resultaten på Pisa 2022 landar i samma kategori (dock i nedre delen, d v s nära ”Fair”). Det här innebär inte att vi inte ska göra någonting alls, men vi ska göra rätt saker och för att göra rätt saker behöver vi kunskap bl a om nuläget och när vi bara tittar på siffran som beskriver svenska elevers kunskapsnivå säger den inte mycket om de bakomliggande faktorerna, d v s vad som är bra resp inte bra i skolsystemet. Vet vi inte det vet vi inte heller vilka åtgärder som bör göras resp inte bör göras!

Sammanställningen från McKinsey & co där man kan jämföra de svenska resultaten över tid med varandra (från 1985 till 2009). 

 

När resultaten blir bättre vill alla ta åt sig äran; det beror på mig/oss etc och när det går dåligt vill alla skylla på någonting som inte kopplas till mig/oss. Vad man skyller på är olika beroende på vem man frågar. Alla system är dock perfekt anpassade att leverera EXAKT de resultat de levererar. Detta gäller självklart även det svenska skolsystemet. I bloggserien ”PISA-resultaten bortom rubrikerna” tänker jag i fem delar titta på ett antal faktorer som media oftast inte lyfter fram.

Många vet inte om att PISA samlar in stora mängder data för att försöka identifiera vad som skiljer bättre skolsystem från sämre skolsystem. Jag har grävt i siffrorna för att du ska slippa!

Om jag börjar med att titta på försämringen i Sveriges resultat från 2018 till 2022 så ser det ut på följande sätt (poäng 2022 följt av försämringen från 2018):

Matematik 482; vilket är 21 poäng lägre än år 2018

Läsförståelse 487; vilket är 19 poäng lägre än år 2018

Naturvetenskap 494; vilket är 6 poäng lägre än år 2018

Min första reaktion är att det är märkligt att försämringen i Naturvetenskap är så liten. Om eleverna blivit klart sämre på att läsa borde det slå igenom även här, vilket det inte verkar göra.

Min andra reaktion är att vi haft en pandemi och måste därför jämföra med andra länder för att veta om de svenska försämringarna är en ”kunskapskollaps” eller likvärdig med de resultat som alla andra länder uppvisar. Svenska skolor höll öppet i större omfattning än andra länder, vilket sades att det skulle vara bättre för eleverna. Många lärare och elever var dock sjuka, så skulle det inte påverka resultaten vore det konstigt.

I del 2 jämför jag Sveriges resultat med andra länders för att se om det handlar om en ”kunskapskollaps”, en effekt av pandemin eller något annat.