PISA 2015

Nu har det gått några dagar sedan resultaten på PISA 2015 släpptes. Kul att den svenska nedgången brutits och att de svenska eleverna presterade bättre 2015 jämfört med 2012!

Jag har sedan dess med spänning följt media för att ta del av olika förklaringar som dykt upp. På samma sätt som man tidigare gissade vad de försämrade resultaten berodde på gissar man nu vad förbättringarna beror på. Det är väldigt mycket gissning/personliga åsikter och väldigt lite djupgående analyser.

Jan Björklund menar att det är den borgerliga skolpolitiken som är förklaringen, men ger även cred till lärare och elever. Enligt honom är dock inte en ökad motivation hos eleverna för PISA en förklaring. Liberala ungdomsförbundet instämmer i att det är Björklunds reformer som är förklaringen.

Gustaf Fridolin menar att lärare och skolledare ska ta åt sig äran och att politiker inte ska ta åt sig äran. Det är hårt arbete som ligger bakom varje poängs förbättring.

Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikale Halápi menar att det är eleverna och lärarna och deras insatser som är förklaringen. Han menar också att man inte har några färdiga svar på vad förbättringarna beror på. Skolverket och forskare har ett jobb framför sig att ta reda på det genom analysarbete.

Ökad motivation bland eleverna för att göra sitt bästa på PISA som en (del)förklaring, tillsammans med digitala prov istället för att skriva med papper och penna. Skolverket har själva lyft fram att man förberett eleverna bättre för att de ska göra sitt bästa (bl a tog skolverket fram en film som alla deltagande elever fick se innan för att peppa dem; se filmen här: www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa).

Matematiklyftet lyfts fram som en (del)förklaring till bättre resultat.

Anna Cederström menar att förskolan har en del i de förbättrade resultaten.

Skolledarförbundets ordförande Matz Nilsson gratulerade landets alla skolledare för ett bra jobb i en tweet direkt efter resultaten blev offentliga.

Det finns många fler gissningar kring vad som ligger bakom de förbättrade resultaten. Ovanstående är ett urval för att påvisa att det finns många olika gissningar på var förklaringen kan finnas.

Gabriel Hellner Sahlgren menar att förändringarna i PISA är opålitliga då mätningarna år 2015 genomfördes digitalt och år 2012 med papper och penna. Redan 2012 såg vi att de svenska elever som fick testa att göra PISA digitalt presteras bättre än de elever som gjorde PISA med papper och penna (+12 poäng). De elever i Polen som gjorde PISA digitalt 2012 presterade mycket sämre än de som gjorde det med papper och penna (-28 poäng). År 2015 har många länder kraftigt försämrade resultat: Hong Kong -32 poäng i naturvetenskap, Polen – 24 poäng i Naturvetenskap, Taiwan -26 poäng i läsförståelse, Sydkorea – 30 poäng i matematik och Japan -22 poäng i läsförståelse. Dessa försämringar på 3 (!) år är jämförbara med de försämringar som Sverige hade på 12 år (från år 2000 till 2012). De skiljer sig även från resultaten på TIMMS som fortfarande skrivs med papper och penna, vilket tyder på att PISA 2015 genomförts digitalt har en betydande inverkan på resultaten. Maria Rasmusson har analyserat en förstudie som pekar på samma sak, d v s att PISA genomförts digitala har givit svenska elever bättre resultat. Om det är här förklaringen till de förbättrade resultaten i Sverige finns är det ironiskt med tanke på två saker:

Tänk hur många som blivit otroligt glada för att de nu tror att vi gör saker bättre än tidigare och därför får bättre resultat. Om så inte är fallet (d v s om förklaringen primärt beror på att proven görs digitalt och det i sin tur ger resultatförbättringen) betyder det att vi inte (eller till väldigt liten del) är bättre än tidigare. Att tro att vi gör bättre saker, men så inte är fallet vore förödande, för då kommer mer av samma att vara receptet (eftersom vi tror det leder till förbättringar, men om det inte gör det är mer av samma inte vägen till framgång).
Efter PISA 2012 skrevs det mycket om att IT är dåligt (t ex http://skolvarlden.se/artiklar/pisa-mycket-it-ger-daliga-resultat). Tänk om IT är förklaringen till de resultatförbättringar som nu får hela skolsverige att hoppa av lycka. Vore inte det ironiskt, särskilt för de som är teknikfientliga och vill kasta ut eller förbjuda tekniken i klassrummen?

Samtidigt är det intressant att Svenska elever presterar bättre när proven görs digitalt, vilket elever i många andra länder inte gör, utan där sjunker resultaten (t ex Polen, Sydkorea, Taiwan, Hong Kong, Japan). Det kan vara en indikation på att vi inte ska ta efter allt som de gör i dessa länder, då nutiden och framtiden i allra högsta grad är digital.

Jag efterlyser mer analys av resultaten och mindre gissningar/tyckande. Detta är oerhört viktigt för elevernas skull, vi ska göra mer av sådant som är bra och mindre av sådant som inte är bra och i nuläget samlar vi in massor av data om skolorna, lärarna och eleverna, men egentligen vet vi inte vad som fungerar och vad som inte gör det. Ett exempel på det är att alla elever i Sverige i år 3, 6 och 9 gör nationella prov varje läsår, men ändå väntar vi på TIMMS, PISA och liknande internationella undersökningar för att få veta om svenska elever kan mer eller mindre än tidigare. Då måste man ställa sig frågan: Varför lägger vi så mycket tid och resurser på att samla in alla dessa data? Om tiden och resurserna lades på eleverna och undervisning istället skulle vi högst troligt få bättre resultat på TIMMS och PISA (tänk hur många lektioner som eleverna får vikarier för att ordinarie lärare sitter och rättar nationella prov och hur många lektioner som ”försvinner” för att eleverna genomför nationella prov. Sverige har från början ganska lite undervisningstid jämfört med många andra länder och den minskas än mer p g a de nationella proven).

Ps. Lite intressant läsning för den som vill se hur illa ställt det är med den digitala kompetensen bland vuxnas i OECD: en rapport som kom nyligen visar att bara 5% av de vuxna (16-65 år) i OECD ligger på den högsta nivån (level 3; ett exempel på den nivån är att man kan ta reda på hur mångas procent av mailen som Anna Andersson skickat senaste månaden som handlar om hållbarhet) och 69% av de vuxna i OECD klarar max uppgifter på level 1 (som t ex kan vara att hitta alla mail från Anna Karlsson). Länk till hemsida som beskriver rapporten och där en länk till rapporten finns: https://www.nngroup.com/articles/computer-skill-levels/)