Det finns gott om myter i dagens samhälle. Ordet ”myt” kommer från grekiskans ”mythos” och betyder ”berättelse”. Ordet myt används idag med betydelsen att det är en berättelse som är påhittad eller som innehåller lögner. Dessa lögner kan antingen vara medvetna eller baserade på okunskap, d v s man vet inte hur det egentligen fungerar så därför tror man att det är sant.
När en myt väl spridits är det ofta svårt att bli av med den, utan ju fler gånger som ett budskap förmedlas, desto mer av en sanning blir det, särskilt om det är någon med pondus som framför budskapet. Många myter frodas och mår bra därför att föräldrar berättar dem för sina barn och barnen tror självklart på det som föräldrarna berättar.
Det är viktigt att vi i skolan är medvetna om dessa myter och inte hjälper till att sprida dem, utan kan vara en motpol som hjälper till att beskriva hur saker faktiskt fungerar och om det som eleverna snappar upp är sant eller inte. Källkritik blir en naturlig del i detta arbete.
Jag kommer att skriva detta blogginlägg över en längre tid och fylla på med nya myter allteftersom. Jag lägger ut myterna via twitter och i blogginlägget skriver jag lite utförligare samt hänvisar till länkar för de som är intresserade av att fördjupa sig mer i en speciell myt.
Jag kommer att använda ordet myt i en ganska vid bemärkelse, då jag har fokus på sådant som är relevant för oss i skolan och en del myter passar inte automatiskt in under den definitionen.
Myt 1: Vi använder bara 10% av hjärnans kapacitet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Ten_percent_of_brain_myth
En mänsklig hjärna har i storleksordningen hundratusen miljarder (100 000 000 000 000) d v s 1012 neuroner (nervceller). Varje nervcell kan kommunicera med ca 10 000 (105) andra nervceller. Det innebär att hjärnan har en möjlighet att skicka signaler på upp till 1012 x 105 = 1017 olika sätt varje sekund.
Källa: http://www.human-memory.net/brain_neurons.html
I hjärnan finns olika centrum som har huvudansvar för olika typer av input. Det finns ett centrum som alla synintryck skickas till för bearbetning innan informationen skickas vidare till andra delar av hjärnan. På samma sätt finns ett centrum som tar emot alla hörsel-, känsel- och andra typer av intryck som hjärnan bombarderas med hela tiden. Det som vi vet idag är att alla delar av hjärnan är aktiva, men vid olika tillfällen.
Genom att träna vissa saker stärks vissa nervsignaler/banor och genom att inte träna andra saker förtvinar andra nervsignaler/banor som inte längre behövs. Det är ungefär som att gå en stig i skogen. innan det blir en stig är det besvärligt att ta sig fram, men när stigen trampats upp är det lättare att ta sig fram. Slutar man använda stigen växer den igen på nytt. Nervsignalerna blir effektivare i de nervbanor som används mycket (bl a genom effektivare myelinisering (d v s det bildas fettlager runt som gör att nervsignalerna kan färdas snabbare och att det är mindre risk att de inte når rätt mottagare)). Här jämför man ofta hjärnan med kroppens muskler. Genom att träna dem blir de bättre (mer funktionella) och genom att inte träna dem blir de sämre (mindre funktionella).
Intressant i sammanhanget är jämförelsen mellan hur mycket information en persons hjärna på 1800-talet fick ta emot och hur mycket information en persons hjärna får ta emot idag med det stora informationsflöde som vi befinner oss i. Det finns en berättelse om att en dagstidnings söndagsbilaga idag innehåller ungefär lika mycket olika information som en person på 1800-talet fick ta emot under hela sitt liv. Om det är en myt eller inte vet jag inte , men det är ingen tvekan om att dagens hjärnor tar emot och bearbetar många 1000 gånger mer information jämfört med för 150 år sedan. Skulle vi använd bara 10% av hjärnan skulle detta ställa till det rätt mycket med den informationsökning som har hänt sedan 1800-talet (med en explosion av mängden data/information som produceras de senaste 10 åren). Vår hjärna har ju inte förändrats märkbart de senaste 150 åren.
Myt 2: Den vänstra hjärnhalvan är rationell och den högra hjärnhalvan kreativ
Som jag skrev under myt 1 ovan så finns det i olika områden i hjärnan som har olika fokus, d v s t ex finns det ett område som är kopplat till språk, ett som är kopplat till synintryck etc, men det sker hela tiden ett komplext samspel mellan nervcellerna i hjärnan och mellan de bägge hjärnhalvorna. De koplingar som används mer förstärks och de som inte används förtvinar. Däremot finns det inget som tyder på att den ena hjärnhalvan skulle dominera över den andra.
Källor:
http://www.epochtimes.se/articles/2013/08/19/25644.html
http://www.helsinki.fi/kreativ/2009/11/03/myter-om-hjaernan
Myt 3: Vår hjärna klarar av ”multi-tasking”.
Stämmer tyvärr inte även om vi gärna vill tro det. Hjärnan hoppar fram och tillbaka mellan uppgifterna istället, vilket ger en försämrad kapacitet.
Källa: http://www.sciencemag.org/content/328/5976/360.abstract
Myt 4: Vi har en väldigt begränsad kapacitet när det gäller att komma ihåg saker
Alla känner igen sig när det t ex gäller att memorera ett mobilnummer….var det 0739-153 xxx eller 0739-135 xxx?
Det finns framförallt två saker som spelar in. Det ena är vårt korttidsminne som är väldigt begränsat, både när det gäller hur mycket info som vi kan komma ihåg och hur länge vi kan hålla något i korttidsminnet. Undersökningar visar att de flesta klarar att håll 5-9 siffror/bokstäver i korttidsminnet och det kan vi göra mellan 15 och 30 sekunder. Efter det måste informationen överföras till långtidsminnet eller glömmas bort. Ett normalt mobilnummer i Sverige innehåller 10 siffror och ligger därför bortom vad de flesta klarar av att komma ihåg. Den andra faktorn som spelar in är att vi aldrig fått lära oss någon välfungerande teknik för hur man gör när man memorerar saker och ting (att rabbla saker om och om igen är en teknik, men inte en välfungerande teknik). Det finns tekniker som gör att vi kan minnas många gånger fler saker än vad de allra flesta klarar av och att vi dessutom kan bestämma hur länge vi ska komma ihåg informationen. Med tanke på hur mycket memorering den svenska skolan innehållit genom åren är det anmärkningsvärt att man inte lärt ut dessa tekniker till eleverna.
För den som vill fördjupa sig inom området kan man börja med att besöka Mattias Ribbings hemsida( www.mattiasribbing.se) för mer info. Mattias är mångfaldig svensk mästare inom området och han har skrivit böcker som lär ut teknikerna.
När man tävlar i minne så ska man bl a memorera korten i en kortlek, något som inte är funktionellt i verkligheten, men som visar på vilken kapacitet som finns om vi tränar minnesteknik. Många som tävlar klarar av att memorera 52 spelkort eller mer och sedan återberätta dem i rätt ordning. Testa själv och se hur många spelkort du kan memorera ;o)
Myt 5 Alla har olika lärstilar, d v s en del lär sig bäst genom synintryck, en del genom att lyssna etc.
Det finns en poäng i att alla människor är olika individer och därför finns det inte en metod som är den bästa för alla, men det är inte heller så att vår inlärning kan reduceras till en enda faktor, utan forskning har visat att det är ett 20-tal faktorer som spelar in. Eftersom det inte finns en metod som är den bästa så gäller det att variera sin undervisning för att bli en så bra lärare som möjligt.
I den första länken nedan har man tron att vi är ”vänsterhjärnor” eller ”högerhjärnor”, något som jag skrivit om i myt 2 ovan. Jag tar med länken för att visa hur utbredda dessa myter är.
www.skolvarlden.se/artiklar/fler-larstilar-behovs
http://steve-wheeler.blogspot.co.uk/2011/11/convenient-untruth.html?m=1
www.frontiersin.org/Educational_Psychology/10.3389/fpsyg.2012.00429/full
Myt 6 Lärarna i den svenska skolan har den formella utbildning de borde ha
Det är bara i ett ämne (engelska) som över 50% av lärarna på högstadiet hade pedagogisk högskoleexamen och tillräcklig utbildning i det ämne men undervisade i läsåret 2011/2012. Se länken nedan för alla ämnen (utom SVA som skolverket av någon anledning inte tagit med).
http://johan1111.wordpress.com/2013/12/06/pisa-resultaten/