Tänk dig att du är tränare för ett fotbollslag. Vad skulle du tycka om att man ändrade reglerna mitt under en match? Det skulle t e x kunna vara att efter 70 spelade minuter så blir plötsligt varje mål som görs värt två mål istället för ett. Det känns inte rimligt att det skulle vara på det sättet (det skulle kunna vara en del av spelet fotboll, men att det inte är känt innan matchen börjar känns inte rättvist). Det känns inte heller bra om man innan säsongen börjar inte vet vilka regler som gäller när slutspelslagen ska tas ut. Om dessa regler bestäms strax innan slutspelet drar igång skulle även det kännas väldigt orättvist och därför gör man inte det, utan man har bestämt allt innan säsongen/matcherna börjar.
Det är inte helt ovanligt i skolans värld att det fungerar på det sätt som jag beskriver ovan, d v s att det kommer in förändringar under läsårets gång, vilket kan kännas både orättvist och frustrerande. Därför ställer jag mig frågan: Hur ofta måste vi göra dessa förändringar med så kort framförhållning att de påverkar ”pågående match eller säsong” i skolan? Skulle det istället vara bättre om man bestämde vilka förändringar som ska göras, men väntade ett år med att genomföra dem? Då finns det gott om tid att göra de praktiska saker som krävs för att förändringen ska bli så bra som möjligt. Det kan handla om nya dokumentmallar som ska tas fram, kommentarsmaterial, bedömningsstöd etc eller mer tid till en lyckad implementering av förändringarna. En annan fördel är att man har en möjlighet att avsluta en del projekt som pågår innan man måste fokusera på nästa.
Jag pratade med en lärare igår som beskrev skolan på följande sätt: När kollegor bromsade den här lärarens engagemang och entusiasm när han var ny i lärarrollen blev han frustrerad. Han förstod inte varför kollegorna inte var engagerade och entusiastiska när det dök upp nya projekt i skolan. Nu när han jobbat ett bra tag i skolan förstår han varför kollegorna reagerade som de gjorde. Många av de saker som vi påbörjar i skolan hinner vi aldrig avsluta eftersom det hela tiden kommer andra nya saker. Det som påbörjades för 3, 5 eller 7 år sen har det alltså inte blivit mycket av i praktiken. Den självklara frågan blir då ”Varför ska vi engagera oss i det nya som kommer när vi vet att om tre år är det glömt och det har kommit något nytt?” Det blir självklart en högst relevant fråga. Som tur är så är läraren jag pratade med fortfarande väldigt engagerad och driver på skolutveckling på många olika sätt, men många andra lärare i samma läge tappar tyvärr engagemanget.
Ett konkret exempel som jag upplever som skolledare är löneprocessen hos mina medarbetare. När löneperioden börjar (löneperioden är från april ett läsår till och med mars nästa läsår) är det inte bestämt vilken modell (central förhandling eller samtalsmodell) som de olika fackförbunden ska använda. Detta bestäms oftast på våren när det är kort tid kvar tills själva förhandlingen ska äga rum. Det blir ungefär som i fotbollsexemplet ovan att man i 70:e minuten bestämmer hur vi ska göra i slutet av matchen. Nu är det många delar i de bägge modellerna som är ganska lika ur ett arbetsgivarperspektiv, men det är självklart att jag villl veta innan löneperioden börjar vilken modell som ska användas, så jag kan planera och lägga upp mitt arbete för löneperioden utifrån detta. Mitt önskemål är alltså att fackförbunden på våren inte bestämmer vilken modell som ska användas den våren, utan man bestämmer istället vilken modell som ska användas nästa löneperiod!
Ett annat exempel som är aktuellt just nu är de förändringar som skett med skriftliga omdömen och den information som skolan ska förse målsman med. Det räcker med att gå in på Facebook och t ex gruppen bedömning för lärande för att se att olika skolor gör på olika sätt. Det kan vara okej om det görs tack vare en medveten tanke, men nu handlar det om förvirring (d v s olika skolor vet inte vad man får/ska och vad man inte får/inte ska).
Mitt resonemang gäller även när det kommer en ny läroplan. När LGR-11 lanserades var det massor med saker som inte fanns, t ex kommentarsmaterial som förtydliga alla värdeord som finns i läroplanen och som hjälper lärarna förstå hur betygssättningen går till och hur de olika betygsnivåerna ska användas (och inte användas). Det har fortfarande inte kommit allt det material som behövs (saknas t ex delvis i SO och NO-ämnen). Inte heller från de nationella proven får lärarna hjälp med hur de ska göra vid betygssättning, då man av olika orsaker (t ex mätsäkerhetsaspekter, proven får inte bli för omfattande mm) använder andra modeller för hur ett provbetyg tas fram. Det råder således fortfarande en stor osäkerhet t ex kring hur man får använda betygsbeteckningarna B och D i skolan, något som det inte borde råda någon som helst osäkerhet kring 3 år efter att läroplanen kom.
Om du tittar i backspegeln på de förändringar som genomförts i svensk skola de senaste 10 åren, hur många av dessa skulle mått bra av att sjösättas ett år senare än de gjorde? och hur många skulle ha fått ett sämre resultat p g a att man väntat ett år?