Alla är experter på den svenska skolan. Alla vet hur det ser ut i ett klassrum, hur undervisning går till och att när undersökningar visar på dåliga resultat så vet alla att den svenska skolan är dålig. Jag skulle vilja jämföra med alla de som sitter på läktaren och tittar på när ett fotbollslag spelar. Alla är experter och har sina idéer om vilka spelare som ska spela, vilket spelsystem laget borde ha och varför det går dåligt när laget förlorar (noterbart är att ”vi” vinner, men ”de” förlorar när man pratar med de som sitter på läktaren).
Min fråga till alla som sitter på ”skolläktaren” är: När var du i ett klassrum senast och hur många klassrum har du varit i sedan läroplanen (för grundskolan) kom 2011?
Om jag tittar på en fotbollsmatch, kan jag dra slutsatser om all fotboll i Sverige? Om jag inte ens tittar på fotboll, utan bara tittar på tabellen i tidningen, vad vet jag då om svensk fotboll? Om jag för 20 år sedan tittade på alla matcher i Allsvenskan betyder inte det att jag vet någonting om årets serie. Svaret på frågorna ovan är att jag har mycket begränsade kunskaper och ska därför vara mycket försiktig med att dra några slutsatser om fotbollen i Sverige om jag har begränsade kunskaper.
Precis som i alla andra yrken så finns det bra och dåliga lärare! Skolan är inte unik på något sätt. Intressant är dock att i undersökningar så svarar de flesta föräldrarna att de är nöjda med sitt barns skola och/eller sitt barns lärare, men de andra skolorna…här syns en tydlig prägel av den bild som media basunerar ut i stort sett dagligen.
Nedanstående är en hyllning till alla de lärare som gör ett fantastiskt arbete varje dag för dina barns skull!
När en lärare öppnar en tidning eller ser på nyheterna så får läraren i stort sett dagligen höra hur värdelös läraren är (eftersom alla lärare dras över en kam). Trots detta gör läraren sitt yttersta för att ditt barn ska ha det bra i skolan varje dag samtidigt som ditt barn ska lära sig så mycket som möjligt och utvecklas som människa. Har du tackat ditt barns lärare för det engagemang denne lägger ner varje dag? Om du inte gjort det, gör det genast!
Om du som förälder tycker att det kan vara jobbigt med en eller två tonåringar i hemmet, vad skulle du tycka om att släppa in 25 tonåringar till i ditt hem? Det är precis vad som sker i ett klassrum. Ett normalklassrum är runt 60 m2, vilket motsvarar en ganska liten lägenhet. I skolan idag pratas det om inkludering, d v s att i stort sett alla elever ska vara i samma klassrum som de andra, oberoende om de har svårigheter som påverkar deras förmåga att klara de förutsättningar som 25-30 elever på 60 m2 innebär. Det är inte så svårt att räkna ut att om några elever stör så drabbas alla de andra eleverna av detta. Resurserna i många skolor minskar, vilket gör att det är svårare och svårare att ge de extra resurser som vissa elever behöver för att få en bra skolgång. Läraren ska hantera detta på ett professionellt sett. Samtidigt ska läraren stötta de elever som tycker att ämnet är svårt, för alla elever ska nå målen i alla ämnen, d v s få minst betyget E och självklart ska läraren ge alla andra elever det som de behöver samtidigt.
Apropå nytt betygssystem så kom det en ny läroplan för grundskolan 2011 som alla lärare ska behärska till fulländning så de kan leva upp till alla de krav som ställs på dem. I läroplanen finns det kunskapskrav som är de mål som eleverna ska leva upp till för att få betyg. Dessa kunskapskrav ska lärarna själva förstå först, för att sedan kunna förmedla dem till eleverna och föräldrarna så alla förstår vad som krävs för att få ett visst betyg. Samtidigt får man inte ändra formuleringen, för då kan man ändra innebörden, dv s vilka krav som eleven ska leva upp till. Kunskapskraven är skrivna på ett sådant sätt att det är svårt även om man har en pedagogisk utbildning att förstå exakt vad de egentligen betyder. Det innebär att det är än svårare att förklara för eleverna vad som krävs.
Exempel på vad jag menar:
För E-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav
”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.”
För C-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav
”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.”
För A-nivå i matematik är nedanstående ett kunskapskrav
”Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.”
Det är inte helt lätt att få alla elever att förstå vad ”på ett i huvudsak fungerande sätt” innebär, vad ”på ett relativt väl fungerande sätt” eller vad ”på ett väl fungerande sätt” innebär och vad som är skillnaden mellan dessa olika betygsnivåer.
När vi pratar om Läroplanen kan vi ta upp att skolan är målstyrd sedan 1994, men det ingår inte i lärarutbildningen att lära sig hur man jobbar målstyrt. Lärarna förväntas alltså lära sig detta någon annanstans. Vissa skolor lär sina lärare hur man gör detta, men det är tyvärr ganska få.
Det finns en skollag som är väldigt tydlig med vad en lärare får göra när en eller flera elever stör undervisningen. Tyvärr är inte verkligheten så enkel. T ex står det i skollagen att lärare kan beslagta föremål som stör undervisningen. Det kan t ex vara en mobiltelefon som en elev använder på ett sätt som stör undervisningen. Om eleven stoppar ner mobiltelefonen i fickan när läraren vill beslagta den blir situationen problematisk. Läraren har då ett par alternativ: antingen låter läraren situationen vara eller så bryter läraren undervisningssituationen för att ta tag i problemet. Det kan vara att ta med eleven för att ringa till elevens vårdnadshavare eller ta med eleven till en skolledare som får hjälpa till. I några fall kan resultatet av att ringa till vårdnadshavaren vara att denne rycker på axlarna och inte tycker att det är ett problem och då blir situationen för den enskilde läraren än mer problematisk eftersom läraren är den som har problemet i sitt klassrum och som måste skapa en bra undervisningssituation för alla elever. I vilket fall som helst så drabbas alla de andra eleverna i klassen, då undervisande lärare inte finns på plats och kan göra det som är lärarens uppgift, nämligen bedriva undervisning.
En lärare idag har massor med administrativa uppgifter som ska göras. Det är allt från närvaroregistrering för eleverna, skriva pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram för elever som ej når kunskapskraven, göra bedömningar i matriserna samt alla de delar som ingår i det pedagogiska uppdraget, dvs t ex att planera och utvärdera undervisningen. När kopieringsmaskinen krånglar eller det är problem med de datasystem som används i skolan eller med nätverket skapar det massor av frustration hos lärare och tid som borde läggas på andra viktigare saker går upp i rök. Nu har jag inte ens kommit in på allt det arbete som har med eleverna att göra som t ex konfliktlösning, stötta elever som har behov av det, samtal med föräldrar, hjälpa sina mentorselever eller de elever man undervisar när de inte har koll på läget.
Alla de system som används för närvaroregistrering, betygsinmatning, pedagogiska dokumentation, olika system för ordbehandling etc förväntas lärarna behärska. Det är många lärare som undervisar på s k ”1-1-skolor”, d v s skolor där varje elev har tillgång till varsin dator under skoldagen. Det innebär att lärarna ska fortbildas i hur man jobbar med datorn i undervisningen. När ett system införs kan inte verksamheten stänga tre dagar för att alla personal ska fortbildas i det nya IT-systemet eller för att lärarna ska lära sig jobba med datorn i undervisningen.
När elever hittar på dumma saker på fritiden blir lärarna ofta tvungna att hantera saken i skolan dagen efter. Det kan t ex vara mobbning som sker på nätet på fritiden som gör att det blir konflikter i skolan nästa dag eller att någon elev utfört skadegörelse på skolan utanför skoltid som blir känt och som landar i lärarens knä. Andra saker som läraren hanterar är eleven som mår dåligt t ex för att föräldrarna är alkoholister eller slår eleven och att eleven inte kan koncentrera sig på skolämnen är inte så konstigt. Allt detta måste läraren kunna hantera och samtidigt skapa en bra inlärningssituation för alla elever varje lektion.
I skolan ska ingen elev mobbas eller kränkas. Lärarna får lägga mycket av sin energi för att jobba med dessa frågor. Något som inte lyckas så väl som det borde, då det är många elever som blir mobbade i Sverige. Snacka om att skolan jobbar i uppförsbacke när väldigt många tv-program i dag har som central idé att en jury mobbar/kränker de som deltar i programmet och sedan röstas någon av de som deltar ut ur programmet. Inte så konstigt att eleverna tar efter beteendet och lärarna får stora problem med detta i skolan.
När läraren är sjuk eller vabbar förväntas läraren planera vad eleverna ska göra när läraren inte är där. Om det inte varit en bra vikarie blir det dessutom ofta en hel del efterarbete som måste göras av läraren.
Det finns många fler saker jag skulle kunna beskriva, men jag tror att du som läsare förstått budskapet.
Detta kan vara värt att tänka på nästa gång du sitter på ”skolläktaren” och har synpunkter på vad som är fel i den svenska skolan när det kommer en ny undersökning som anspelar på att visa sanningen om den svenska skolan.
Vill du byta jobb med läraren för en vecka? Skulle inte tro det. Ändå är det världens bästa yrke! Kom ihåg att lärare som gör sitt bästa varje dag för att ditt barn ska ha det så bra som möjligt växer av att höra att du uppskattar det arbete som läraren gör. Då blir det lite lättare för läraren att slå upp tidningen nästa dag!
Bra skrivet Johan!
Om tio-år kommer våra politiker att säga ,det var vi som gjorde att Sverige fick fram en generation av elever som tack vare fritt tänkande skapade en helt nya jobb.Det är Uppdrag granskning e.t.c. som styr Sverige.Göran Persson såg vad som behövdes för att vi skulle klara framtiden. Tycker att hans Skola har lyckas.Vad som är på gång nu är passar inte i Sverige.Vi kommer aldrig att kunna tillverka grejer billigare än Kina e.t.c.
Tack för din feedback, Stefan! Kommer inte ihåg om du har barn i skolåldern, men om du har det, hoppas du följer min uppmaning nästa gång du ser läraren!
Härligt med en skolledare som ser och som förstår hur det kan vara för en lärare. Både lärare, specialpedagoger/speciallärare och rektorer har en ansträngd arbetsmiljö många gånger där rätt beslut ska tas både i klassrummet, kring elevers stöd och beslut om stöd. Vi tar många ansvarsfulla beslut varje dag. Tack för dina tankar och åsikter. Specialpedagogen
Tack för din feedback! Jag försöker vara ute i verksamheten bland lärarna och eleverna varje dag för att ha koll på hur det är att jobba eller gå i skolan där jag jobbar. Tyvärr är det många av faktorerna som vi inte kan påverka, men jag gör mitt yttersta för att försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärarna och eleverna på skolan där jag jobbar.
Tack för ett mycket bra skrivet inlägg! Är själv lärare och känner av att ”skolläktaren” är fullbokad.
Tack för ditt svar! Vet inte om det egentligen är ett ord i den här bemärkelsen (skolläktaren), men om det inte är det kanske vi kan införa det 😉
Mycket bra Johan! Hur når vi nu ut med detta till föräldrarna/befolkningen på ett smidigt sätt?
Använd sociala medier. Dela med andra och uppmana dem att dela vidare!
Facebok är bra…
I fotboll är det resultat som räknas och så är det i skolan med! En lärare är oerhört viktig! Att hylla alla lärare är en skam och ett hån. Det finns många bra lärare och alldeles för många dåliga lärare. Mycket höga krav på duktiga lärare, högsta tänkbara löner till lärare som bevisligen kan få fram eleverna att blomstra i skolarbetet. Elevernas betyg är betyg på deras lärare. Slopa klasser, lär i kunskapsnivåer. Är alla lika gamla i ett elitlag i fotboll? En liten tanke bara i det stora hela.
Intressant tanke.
Ber dig dock att överväga detta:
– vi har en lärare som arbetar på liten byskola med välbärgade, välutbildade föräldrar som är mycket engagerade i sina barn. De har 10 elever att undervisa, eleverna har känt varandra hela livet, de trivs tillsammans och händer något är föräldrarna där och stöttar och löser genom att samtala tillsammans. Läraren kan lägga sin fokus på att utveckla dessa tio individer kunskapsmässigt.
Alla barnen får minst C i samtliga ämnen.
Läraren kan utan problem gå hem efter sina timmar och planerar i lugn och ro en givande undervisning på sin planeringstid.
– vi har en lärare som arbetar i en förort, som har 28 elever som det ska planteras och utvärderas för.
Föräldrarna har ofta sociala problem, språkproblem, en ensamstående som jobbar för mycket eller helt enkelt är likgiltiga inför sina barn. Många föräldrar låter skolan, antingen frivilligt eller på för att de måste av tidsbrist, skolan sköta en stor del av uppfostran. Många av eleverna har svårt att nå målen på grund av sociala problem eller språkproblem (alla dessa barn ska ha kartläggning och åtgärdsprogram). Läraren lägger ner all sin tid och energi på att försöka få klassen att fungera och inte ha mer än två slagsmål i veckan under skoltid. Läraren får de flesta barnen att få minst E i samtliga ämnen, klarar inte alla barnen i alla ämnen och några barn får högre betyg.
Läraren sliter sitt hår och all planeringstid går åt till konflikthantering, uppföljning och dokumentering. Läraren går hem långt efter sin arbetstid, har svårt att sova, ringer till föräldrar långt in på kvällarna och helgerna, planerar på sömnlösa nätter och får svårt att få tid till sitt liv därhemma.
Vilken lärare ska ha högst lön? Ja, just de ja. Den lärare vars elever fick högst betyg!
Du jobbade inte som lärare va?
Jag håller med viktoria jag har berömt de lärare som förtjänat det men närmin dotter kom hem med f i flera ämnen utan att lärarna hört av sig snacka om förstöra framtiden så sluta hylla alla lärare jag har jobbat som usk och jag kan lova att man får skit från alla håll men så länge man själv har gott samvete så varför bry sig så mycket ni har väl själv valt yrket sluta böla
Tack snälla för att du ringat in vår vardag på ett så trovärdigt sätt! Hoppas att många läser detta och kan förstår alla bollar som en lärare ska ha i luften samtidigt!
Med tanke på att inlägget delats över 2 000 gånger på mindre än 12 timmar så är det nog rätt många som kommer att läsa det.
Fotbollen används som en liknelse….i fotboll används en boll. Hur skulle det se ut att ha fyra, fem bollar på plan…
Det säger ju en hel del om du jämför skolan med fotboll? Inte om fenomenet som sådant utan om dig…..
Om en tränare i fotboll inte levererar så får han sparken på fem minuter. Vet du nån rektor som fått sparken på studs? Skolan började degenereras på 60talet när det var coolt att vara socialist och gå i mjukisbyxor och vara en myspyslärare. Det finns tyvärr inga krav eller mätvärden på hur en lärare/rektor skall uppfylla sina kriterier på att vara eb bra lärare. Ungdomar som skall ut i näringslivet tror att dom kan ställa krav utan att ha kompetens. Detta tack vare en skola som inte förbereder dom för ett kravfyllt yrkesliv.
Här tycker jag att du har helt fel, Ken. Vilken skolvardag ger dig dessa erfarenheter? Gymnasiet eller grundskolan? Jag har jobbat snart 20 år på gymnasiet och innan det ett par år på högstadiet. Jag kan säga att skolan inte började ”degenereras” så tidigt utan tvärtom var riktigt bra för 20 år sedan. Det är även fel att påstå att skolan inte ställer krav. Dagens elever har högre krav på sig än tidigare. Delvis en orsak till att vi ser mer självskadebeteende och depressioner hos unga.
Vet inte riktigt vad du syftar på. Jag jämför de som inte jobbar i skolan, men som har synpunkter på skolan med de som inte spelar fotboll, utan som tittar på fotboll. Det innebär inte att jag jämför skolan med fotboll.
I övrigt så håller jag med om att det är systemfel det handlar om och då är det extra trist när enskilda lärare får skulden och ”bankas ner i skorna” p g a detta. Det är orsaken till varför jag skrev texten.
håller med dig fullständigt!
Jag rekommenderar dig att lösa artikeln som publicerades för cirka en månads sedan på ?DN?
Där de uttalar sig från Skolverket. ”Kart att elevens ka få använda Facebook under lektionstid, klart att eleven ska få ha på sig mössan eller kepsen eller jackan inomhus, de kan ju frysa.”
Läraren har inte rätt att säga till om någonting. Vi har inga rättigheter.
Höjer jag rösten ät en barn så kränker jag dem. Det handlar inte om att vara n myspyslärare… Jag är i vissa barns ögon sträng, i andras bitch, tjatkärring, i vissas rättvis med hårs och i viss barns ögon ”den bästa läraren i världen” ( den sista värmer kan jag säga 🙂 )
Men jag har blivit anklagad för att kränka elever när jag förklarar i en sträng ton att det inte är ok att mobba andra barn. Då får man samtal från rektor när föräldrarna gått över huvudet och berättar att jag kränker deras barn. Är inte den enda lärare som ska ha kränkt detta barn, men det spelar ingen roll. Känner sig barnet kränkt så är det kränkt och jag riskerar att få sparken.
Lärare har ingen makt, den har man tagit ifrån oss.
Men som sagt, enligt Skolverket: det är klart att eleverna får ha telefonen framme och göra vad de vill när jag har en genomgång, det är klart att de får sitta med jacka och keps på sig i mitt klassrum, att de får göra vad de vill egentligen… Vad som står i min makt är att jag trevligt kan be dem att lämna klassrummet, vill de inte så synd!
Tack för din feedback. Jag läste artikeln du refererar till när den skrevs (vilket var bra, ty elever tog upp innehållet i skolan direkt och då är det bra att vara förberedd så man sakligt kan bemöta alla påståenden (både de som är sanna och de som inte är det)). En förälder lär (detta är andrahandsinformation, så jag kan inte garantera riktigheten) ha anmält en lärare till skolinspektionen för att läraren sagt till förälderns barn när barnet satt och ritade könsorgan på bordet/bänken i skolan. Oberoende av om det är sant eller inte så är det tyvärr åt det hållet som skolan går, nämligen att det ska anmälas när det inte är som föräldern vill. Självklart vill jag har en bra skola för alla och att ingen kränks/mobbas, men jag tror inte lösningen är att anmäla varandra hela tiden. Det måste finnas andra bättre sätt. Det går åt mycket energi för att bemöta varje anmälan och det innebär att energi slösas på andra saker än de egentligen borde gå till. Eftersom den som upplever att den blivit kränkt har tolkningsföreträde blir det komplexa situationer som uppstår i skolan. Skollagen är tydlig och bra, men situationerna som uppstår i skolan ligger ofta i gråzonen och då blir det svårhanterligt oberoende av den tydliga skollagen.
När det gäller krav och mätvärden så är det sant att att lärarens/skolan roll har förändrats. Vi är en del utav att kunskaperna är låga den kritiken måste vi ta till oss, men det finns ett stort ansvar hos föräldrarna ligger. Men detta är en helig ko som ingen vågar kommentera t, ex för att knyta an till ex med fotboll. Presterar man bra fotboll måndag , tisdag om man har varit vaken hela helgen och lanat och levt på cola, chips ?. Jag tar med detta ex för att visa att vi måste arbeta tillsammans för att nå de resultat vi vill.
Hade föräldrar bara vågat/orkat/tagit sitt ansvar och lärt sina barn att visa respekt för sin skola och sina lärare så hade det underlättat och gett positiva resultat i undersökningar och annat. Att få dem att förstå att lektioner är viktiga, din utbildning är viktig, få dem att förstå att dina lärare är INTE där för att underhålla dig! Och för bövelen : stötta ditt barn, men försvara inte ALLT ditt barn gör! Det är inte alltid någon annans fel när ditt barn gör något dumt.
Men även om jag kan skriva under på att alla lärare som sliter häcken av sig under ogynnsamma förutsättningar förtjänar en hyllning, tycker jag inte alltid att deras hårda arbete ger så bra resultat. Det är nu inte lärarnas fel isig, utan precis pga de anledningar som du beskriver i texten. Det behövs helt enkelt fler vuxna runt eleverna.
Lika ofta som man ser någon spy galla över skolan lr lärarna, när man slår upp en tidning, så kan man läsa om hur föräldrar bör ta mer ansvar mm
Arbetsklimatet har hårdnat i alla branscher. Även inom områden som föräldrarna verkar i.
Många kämpar för mera rimliga arbetsförhållanden, o det gör man bäst i sin egen bransch.
Så jag skulle önska att lärare,går ihop för att kämpa för sin arbetssituation gentemot makthavare, istället för att skrika ut sitt förakt för föräldrars oförmåga. Mycket sällan man ser något positivt om hur föräldrar just är föräldrar.
Själv är jag ensamstående förälder, men jag brukar säga att jag är Makalös o Enastående förälder. Detta för att jag inte har nån Make o för att jag är den Enda föräldern 365 dar/ år. Samt för att just ensamstående klingar lite illa.
Jag kan coacha matteläxan medan jag gör middag, hjälpa till med nästa läxa medan jag diskar. Vi tränar multiplicationstabellen o förhöra glosor i tvättstugan osv. Jag kan ta varje tillfälle i akt att prata om etik, moral o samhällsfenomen mm. Men jag kan faktiskt inte påverka klassrumssituationen då jag inte är där.
Barn i en elevgrupp i skolan, är något annat än barn i sin kompisgrupp i hemmiljö.
Håller med dig om att situationen för föräldrar är tuff i dagens samhälle. Det finns många krav som man ska leva upp till och kommersialiseringen av samhälle har definitivt en baksida och den är tyvärr att en del barn blir lidande. Det finns många föräldrar som gör ett kanonjobb och sliter varenda dag för att deras barn ska få ett så bra liv som möjligt. Det sista du skriver är helt sant och en del föräldrar har inte kommit till den insikten, nämligen att i olika arenor (hemmet resp skolan i det här fallet) kan vissa barn agera väldigt olika. Fortsätt med ditt Makalösa och Enastående (kul ordvits btw) föräldraskap!
Jag saknar konkreta förslag från lärarhåll. I sociala medier framförs ofta ”det är inte någon idé att gå i svaromål för ni förstår ändå inte” när skolfrågor diskuteras och en lärare anmodas delta i debatten. Jag saknar att lärarna gör sin stämma hörd, lobbar politiskt för förslag ni tror på och som leder fram till en bra skola som fostrar samhällsmedborgare för framtida arbetsliv. Vi är nog alla överens om att det finns brister i skolan nu. Jag HAR själv suttit i klassrum med mina egna barn och betraktat en skolsituation renons på disciplin och en lärandesituation som är helt obegriplig med obefintlig arbetsro, Jag har också bevittnat hur samma klass med ny lärare efter några veckor är välfungerande och kunskapssugna, jag har sett min egen son anstränga sig för att göra rätt och bra från att ha varit oengagerad över brist på uppmärksamhet. Det behövs mer ledarskapsträning i skolvärlden. Lärare är ledare och måste våga kliva fram och axla den rollen.. Lärare behöver våga höja rösten att det inte går att ha elever med mycket särskilda behov i samma klassrum. Att det inte blir rätt för någon. Lärarna behöver berätta vad det är som behöver göras mera som vi som inte arbetar i skolan inte förstår eller vet!
Att det får konsekvenser för hur samhället ser på lärarnas förmåga är ju inte konstigt. Som föräldrar ser vi att det inte fungerar.
Så NU är det hög tid att lärarna som yrkesgrupp börjar höras och synas med konkreta förslag på hur den svenska skolan ska börja fungera så att både lärare och elever trivs. Då kan det rent av bli jubel från skolläktaren ska ni se!
Tack för ditt inlägg Maria. Jag håller med om det du skriver, t ex att ledarskapet är oerhört centralt och att samma klass kan vara helt olika beroende på vilken vuxen som leder klassen. Lärare har under många år varit ”flitiga” och försökt lösa alla nya arbetsuppgifter som trillar ner i knät på dem, så de är ovana (som grupp) att stå upp och göra sin röst hörd.
Jag har skrivit ett antal blogginlägg tidigare som beskriver problem i dagens skola och i många av dem har jag försökt komma med konstruktiva förslag till åtgärder.
Hur ser du på lärarutbildningen? Läser själv ekonomi och har på mitt program flertalet studenter som hoppat av lärarutbildningen vid olika tillfällen för att nivån på utbildningen varit så pinsamt dålig, med mycket låga krav på studenternas prestation och engagemang. Många läser lärarutbildningen för att den är lätt att klara och resulterar i jobb utan ansträngning. Låter oroväckande tycker jag, vad tycker du?
Jag har tyvärr inte tillräckligt bra koll på nuvarande lärarutbildning för att med säkerhet uttala mig, men de signaler jag får (t ex genom att jag pratar med alla som jag träffar som är på VFU ute på skolor) gör mig oroad. Inom många yrken är det så att man inte får med sig det man egentligen behöver från utbildningen, utan mycket lär man sig på sin första arbetsplats, men när det gäller lärarutbildningen så verkar det som att centrala delar som målstyrning saknas helt i utbildningen och andra mycket viktiga delar som bedömning och betygssättning inte ges med tillräcklig kvalitet för att nyexade lärare ska känna att de är trygga i momentet (som är myndighetsutövning och därför extra viktigt att man har järnkoll på). En stor orsak är troligen sättet som läroplanen är skriven på, d v s det är svårt att ge en tydlig bild av hur betygssättning och kunskapskriterier ska tolkas, något som även visar sig på nationella prov, där de har andra modeller för betygssättning (t ex genom att de infört begreppet delprovsbetyg och att man på enstaka kunskapskrav betygssätts på vissa nationella prov, något som jag menar är helt fel) än vad läroplanen stipulerar. Att det är få sökande (även om botten passerats) till lärarutbildningarna är säkerligen ett tecken på det du beskriver.
Önskar jag hade dig som skolledare… Vår rektor sa inte ens God Jul till oss…vår julklapp var en pocketbok som delade ut via expeditionen. Precis som eleverna behöver ju även vi uppmuntran o beröm ibland.
Tack för din feedback! Trist att höra att ni inte får uppskattning/uppbackning av er rektor. Jag skulle fundera på att byta arbetsplats om jag hamnade i det läget.
Det du beskriver är just det som egentligen är min poäng: Oberoende av om en lärare är duktig eller inte så behöver den beröm och uppskattning för att utvecklas än mer. Om man hela tiden får skit för det man gör kommer man på sikt att prestera sämre på jobbet, oberoende om man var duktig eller inte från början! De lärare som inte är duktiga behöver än mer stöttning och hjälp hur de ska utvecklas för att kunna bli en duktig lärare.
Jag hade också gärna bytt. Inte ens en burk pepparkakor i personalrummet var vi värda eller en julhälsning. Inte lätt att hitta motivation och ge det där lilla extra när det enda som betyder något är eleverna och deras föräldrar. Vi lärare behöver aldrig någon uppmuntran, bara få reda på när någon har negativa synpunkter på vad vi gjort.
Jag blev så otroligt glad av att läsa detta!! Här är en skolledare som verkligen FATTAT ATT UPPSKATTA lärarna och ta tid att sätta sig ner och skriva om en lärares arbetssituation på ett sakligt sätt. Denna skolledare är verkligen insatt i en lärares alla möjliga och omöjliga uppgifter.
Jag har tidigare varit en oerhört engagerad lärare, som verkligen gjort allt och lite till för mina elever. Jag har bl a arbetat tillsammans med elever för att kunna åka på språkresa med dem. Jag fick inte ens ett tack av föräldrarna (eller eleverna) för mitt engagemang – ännu mindre en blomma på avslutningen. Jag tror aldrig att jag blivit så ledsen som då. Var allt mitt engagemang så lite värt? Detta var spiken i kistan för mig. Idag jobbar mina elever och deras föräldrar för att få ihop pengar till en språkresa, men mitt åtagande sträcker sig till att arrangera resan och åka ner med dem.
Det finns föräldrar som attackerat mig personligen och hotat med anmälan då jag tagit tag i ohållbara situationer som deras barn skapat på skolan: Mobbning, kränkande behandling, förstörelse, störande beteende på lektionerna etc. De har med detta legaliserat sina barns beteende och jag har stått där med bakbundna händer och sett på när deras barn härjat på skolan. Då hade det varit bra med en skolledare som stöttat en…
Den här artikeln gjorde verkligen min dag! Det var så att det vattnades i tårkanalerna
Tack för din feedback!
Jag känner igen det du beskriver. När en engagerad lärare hotas av anmälan av föräldrar (något som händer ibland) är det extra viktigt att man som skolledare är tydlig med att man stöttar läraren. Det som du skriver om att läraren istället tvingas minska sitt engagemang är förödande för svensk skolas utveckling.
Jag är glad att jag kunnat ge dig en positiv start på dagen och förhoppningsvis ett bra kommande jullov!
VÄRLDENS BÄSTA YRKE?
Skojar du? Det låter inte så på din beskrivning. Det ser kanske olika ut från läktaren och inne på plan. På läktaren får man översyn och kan se att det är jäkligt rörigt på plan.
Det är konstigt och ineffektivt organiserat. Många spelare har inte ens gått knattekursen, men spelar på talang och intresse. Många av spelarna springer åt olika håll. Det är ett lotteri för supportrarna vem som ska göra mål. Få passar till andra lagspelare och vill inte dela med sig av bollen.
Lagledningen har inte talat om vart man är på väg. ”spela själv lite får vi se hur det går”. Vem är lagkapten? Är det ett lagspel eller uppvisning av individuella stjärnor? Vem gör upp taktiken? Finns det hinder och motståndare där ute? Hur ska vi tackla dem?
SKOLA INTE I TAKT MED TIDEN
Att lärarna accepterat och inte våldsamt protesterat över alla påhopp och reformer med de största förändringar sedan 1847 är ofattbart. Att lärarnas löner och status inte hängt med utvecklingen är kanske ett tecken på marknadsvärdet. Inte rätt utbildning, resultaten sjunker ingen effektiviserar lärandet.
När allt och alla nu för tiden är uppkopplade känner kanske eleverna på sig att det här inte leder framåt. Om fröken hade sin genomgång i mobilen isf att förbjuda och låsa in den i sin låda.
Läs gärna också. PISA inte värst på
http://sakeronline.se/Nyheter/IT-i-skolan/
Ulf Silling
IT_Lotsen
” IT-Lotsen” Ulf Silling ser från läktaren ner på och kommenterar hur det ser ut på plan från ovan – och drar helt fel slutsatser av vad han ser. Från läktaren har vi överblick, nere på plan ser vi spelet i ögonhöjd – vilket är en helt annan sak. Just bristen på överblick i pågående spel gör tränaren så betydelsefull och att fotbollsspelare tränar de allra viktigaste momenten – fasta situationer- mer än kanske något annat.
Jag bryr mig inte om att utveckla vidare, den som är nere på plan och lirar förstår, och förstår även att bilden av fröken som låser in mobilen i en låda är gäspgäsp föråldrad.
Om Ulf så önskar finns det en mängd undervisningslotsar som kan hjälpa honom med såväl användningen av versaler som skillnaden mellan fullständiga satser och bisatser, och med grundläggande meningsbyggnads vikt för textförståelse. Ner på plan och lira bara. Passa gärna på att samtidigt fundera över vilka som hjälp skolorna med installation av såväl hård- som mjukvara. Kan det vara någon slags it-lotsar?
Ulf: Läraryrket är världens bästa yrke tack vare den dagliga kontakten med eleverna. Att se andra människor växa (kunskapsmässigt, som människa etc) slår det mesta här i världen. Tyvärr så tycker inte samhället det (i och med att läraryrket är ett låglöneyrke och i o m de förutsättningar som lärarna får till sitt komplexa uppdrag). En gång i tiden sattes politikernas löner utifrån lärarlönerna. Om det hade fortsatt tills idag hade läraryrket haft en annan status än det nu fått.
Det som jag (och du) beskriver är systemfel och systemfel kan endast åtgärdas på systemnivå. Det som är beklagligt är att jag kan inte minnas när jag senast hörde någon som är ansvarig för skolan (det finns ansvariga i alla Sveriges 290 kommuner samt på riksnivå, så det är många personer det handlar om) som i ord och handling tagit ansvar för att svenska skolan är där den är idag. Om man faktiskt tar sitt ansvar så avgår man från sitt jobb när man misslyckas med sitt uppdrag. Att säga att det inte är bra och sedan skylla på någon annan är inte att ta sitt ansvar. De som är ansvariga brukar motivera sin höga lön med just att det är ett stort ansvar. Då får man faktiskt ta ansvaret också, annars ska man ha en lön som motsvarar inget ansvar.
Maria, du skriver att ’det saknas konkreta förslag från lärarhåll’, Du skriver vidare att ’Jag saknar att lärarna gör sin stämma hörd’. Att ’det behövs mer ledarskapsträning i skolvärlden. Vidare skriver du att ’Lärare är ledare och måste våga kliva fram och axla den rollen. Lärare behöver våga höja rösten att det inte går att ha elever med mycket särskilda behov i samma klassrum. Att det inte blir rätt för någon. Lärarna behöver berätta vad det är som behöver göras mera som vi som inte arbetar i skolan inte förstår eller vet.’
Det är ju precis det här Johan skriver om: Experter som sitter på läktaren och talar om vad vi ’måste’ och ’behöver’ – utan att ha en susning om vad läraryrket innebär och det regelverk vi arbetar under. Tror du verkligen på allvar att vi inte ’höjt rösten att det inte går att ha elever med mycket särskilda behov i samma klassrum’? It is beyond our control dear. Lärarna har fackliga företrädare som för lärarnas talan: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. De har i många år tagit upp problemen i skolan som gör situationen ohållbar för lärare och elever. Om de inte varit konkreta så vet inte jag…
”Alla de system som används för närvaroregistrering, betygsinmatning, pedagogiska dokumentation, olika system för ordbehandling etc förväntas lärarna behärska”
Oj, vad synd det är om er. Det är bara uråldriga 40-talister som klagar över att de måste använda digitala verktyg på jobbet nu för tiden.
Problemet är inte digitala verktyg i sig, utan att många lärare tvingas använda upp emot 10 olika system parallellt och fortbildningen för att lära sig dessa system är ofta bristfällig och i vissa fall icke-existerande. När ett system krånglar är servicemöjligheterna dessutom ofta begränsade, vilket gör att än mer värdefull arbetstid för lärare går upp i rök, tid som hade varit mycket bättre om den kunnat spenderats tillsammans med eleverna.
Det handlar om vilka förutsättningar som ges för att utöva sitt jobb, inte om verktygen i sig (även om det skulle underlätta oerhört om det fanns ett system som fyllde de flesta av ovanstående kriterier så lärarna inte var tvungna att använda många system parallellt).
Jag ser duktiga lärare som är i 30-årsåldern som är mycket vana datoranvändare som har dessa problem, så det är inte ”gnälliga 40-talister” som är problemet.
Jag jobbar som skolledare och jag upplever samma problematik. Jag skulle vilja påstå att jag har oerhört god kompetens när det gäller användning av datorer och dataprogram, så problemet är verkligt och något som måste hanteras dagligen av de som jobbar i skolan.
Kom igen ”Camilo”. Vad vet du om mängden ”uråldriga 40-talister” jämfört med mängden it-snubbar som skojar på skolorna kassa arbetsredskap köpta på Ö6&B:s dumrea. Läser du innantill kan du notera att det inte är de digitala verktygen i sig lärare suckar över, det är över deras dysfunktion. Jämför gärna med bankernas it-system; oftast geronter från ibland 70-talet påbyggda och omgjorda i delar under decennier till förfång för funktionen och användarnas förtvivlan
De flesta 40-talister jobbar nog inte längre med tanke på att de är över 70 år…. 🙂
Helena, du har en bra poäng: Det verkar som förfallet började långt tidigare, åtminstone vad gäller matematikkunskaperna 😉
Tänkvärt och initierat!
Bra jämförelse med fotbollen, eftersom jag själv är inbiten Bajare (lite problem nu), och är innerligt trött på de som hela tiden spyr galla över lagets prestation, utan att för den sakens skull ha någon som helst insyn i deras verksamhet. Själv har jag gått på hundratals träningar, vilket innebär att jag, till skillnad från den absoluta majoriteten, har insyn.
Åter till skolan;) Problemet är att alla har en relation till skolan, alla har någon gång varit där, och eftersom åtskilliga har dåliga erfarenheter från sin tid inom skolbyggnaden, överförs dessa, givetvis med hjälp av medias snedvridna bild, till dagens syn på hur vår verksamhet går till!
Fortsätt förmedla dina tankar, för du gör det bra!
Mvh
Tack för din feedback. Precis som du så har jag 100-tals (eller troligen 1000-tals) besök i verksamheten som underlag.
Att man får feedback från läsare är det som gör att man vill fortsätta förmedla sina tankar och idéer, så tack för att du lämnade ett svar med dina tankar!
Arbetar som lärare och har underbara föräldrar med positiv respons ofta, det lyfter mig att vilja göra skolarbetet ännu lite bättre för varje elev och varje dag!
Det tråkiga i hela den här diskussionen är just synen på läraren, det är så lätt att vara tycka utifrån. Ja, alla har egen erfarenhet från skola men det har vi från sjukvård också, ibland har vi mött en läkare som haft dåligt bemötande, inte diagnostiserat rätt men vi har ändå förtroende för sjukvården som helhet… Varför har det försvunnit i skolan?
Det finns artiklar från tidigt 1900-tal om skolans förfall, så uppenbarligen är vi alla skolade i förfallet… Eller så är det ett tacksamt diskussionsämne som engagerar eftersom barnen är vår framtid. Alla lärare kan ju inte ha blivit sämre och sämre sedan 1900, då skulle vi som land ha avstannat helt! Utvecklingen går framåt, barn idag behöver inte sitta i rader och lyda ledaren, de ska inte längre fostras till att arbeta vid bandet inom industrin. Vi behöver unga människor som själva kan ta ansvar, leda, våga tänka fritt och det kräver en annan skola! Det är också så trenden inom föräldraskapet är, barnet är i centrum och ska bli lyssnad till, det behöver inte längre vara portade från finrummet utan de har leksaker i vardagsrummet. Så vill de flesta av de föräldrar jag känner att det ska vara och då är det naturligt att skolan möter upp där, hos de unga personerna som vill bli lyssnade till, tänka själva, forska om det som intresserar dem och lär i det.
Hej!
Tack för en bra beskrivning av verkligheten! Posta till Jan Björklund, om han nu inte läser här! Njut av ledigheten!
Hej och tack för din feedback! Önskar dig också en riktigt bra julledighet!
Tror inte att det är så många som tycker Sveriges lärarkår är för dålig egentligen.
Allt handlar väl om vilka möjligheter som ges att lära ut.
Förr kunde väl eleverna väl förväntas vara tillräckligt uppfostrade att lyssna på läraren och hyfsat mottagliga för undervisning. Idag verkar det ansvaret nästan fösas över på lärarna.
Tycker föräldrarnas ansvar att ta del i sina barns skolgång måste upp för diskussion. I Sverige idag är det ju närmast fult att hjälpa till med läxorna. Då får ju ditt barn ett ”orättvist försprång” mot de andra barnen.
Att föräldrar intresserar sig för sina barns skolgång o inlärning är väl minsta man kan förvänta sig. Vissa kanske borde öka intresset för vad som pågår efter skolan slutar också.
Mycket bra skrivet. Du frågar om man skulle vilja byta jobb med läraren en vecka…. ja det skulle jag….skulle dom byta med mig…..jag jobbar i vården….med underbemanning, tidspress, sämre betalt än läraren och med ansvar för många brukare och faktiskt många gånger deras liv……så frågan är väll….skulle läraren byta med mig?
Tack för din feedback Erika. Jag har tyvärr för dålig insyn i din bransch för att uttala mig (jag sitter på läktaren och ser bara det som visas i tidningar och på tv….), men det är klart att en del av det man ser gör mig orolig. Jag tycker det är otroligt kul när någon som haft behov av sjukvården efteråt berömmer hur bra det fungerat och vilket bra bemötande man fått. Jag hoppas att ni som jobbar inom sjukvården också får höra det!
Tack!! Jag vill bara lägga till att mitt klassrum är ca 30 kvm stort och där undervisar jag 24 elever. 60 kvm vore en dröm! 😉
24 elever på 30 kvm låter som ett arbetsmiljöproblem. 2-2,5 kvm är normalt att varje elev förfogar över. 1,25 kvm/elev är väldigt lite.
Mycket bra inlägg i debatten!
Personligen är jag övertygad om att den enskilt snabbaste åtgärden för att förbättra studiemiljön, och därmed resultaten, vore att helt förbjuda mobiltelefoner i skolan. Förutom att det är en statussymbol som är betungande för många föräldrar och en leksak som även används som mobbingverktyg, så har den förstört ungdomarnas koncentrationsförmåga. Vid minsta motgång eller vid varje uppdatering på sociala medier måste den fram, till varje pris. Kör eleven fast med en uppgift så tar man inte omtag och börjar om, utan då åker mobilen fram.
Många elever har blivit helt beroende av sina mobiler. Det vore en välgärning gentemot hela ungdomsgenerationen om det helt enkelt slapp detta störningsmoment.
Tack! Jag håller med om att skolan inte klarat anpassningen till samhällets förändrade struktur (förändringstakten har accelererat oerhört med digitaliseringen och internets ökade influens de senaste 10 åren). Jag håller dock inte med om att t ex mobiler ska förbjudas. Däremot måste de stela konstruktioner som skolan ofta har idag förändras så att de passar bättre för att stimulera och engagera eleverna. Den digitala tekniken kan underlätta att skapa intresse, engagera eleverna samt individualisera undervisningen och inlärningen på ett enkelt och effektivt sätt, men det är stora krav som ställs på lärarna att lyckas göra detta. Här behövs omfattande fortbildningsinsatser.
Ska vi leva upp till läroplanen kan skolan inte se ut som den gjort tidigare, det måste till förändringar och en digitalisering av skolan är en del av detta. Om de digitala verktygen används på ett sätt som utmanar och stimulerar eleverna tror inte jag det du beskriver är något problem. Om en lärare lägger fram saxar till alla elever, men inte använder dem i undervisningen kommer det inte att ta lång tid innan eleverna börjar använda saxarna för att klippa i papper. Men om läraren har uppgifter där saxarna ska användas är det inget problem, då använder (nästan alla i a f) saxarna till det som det är tänkt.
Hej på er alla bra engagerade människor!
Jag har varit lärare i 13 år nu och det känns länge ibland då det är många dagar av erfarenhet. Arbetar på mellanstadiet i NO, teknik och bild. Jag tycker mina elever är fantastiska och glömmer jag det någon gång ibland är det för att jag inte haft tid att MÖTA dem i stressen.
Konkreta villkor som jag vill ha för att kunna prestera vad mina elever har rätt till:
PLANERINGSTID som går till att planera innehållet i min lektion (leta aktuell fakta, reflektionstid, och tid att sätta ihop en genomtänkt arbetsgång, tid att utvärdera). Lika lång tid att planera som för att genomföra minst!
FÖRBEREDD MÖTESTID med ledning där jag får tydliga riktlinjer för vilka uppgifter som ska prioriteras och hur jag ska gå tillväga. (aktuella akuta sociala eller pedagogiska elevvårdsåtgärder som alltid finns parallellt med undervisningen).
FORTBILDNING som sker kontinuerligt. Ska vara givande, aktuell och förberedd med gedigen ledning. Inga egna mötet där vi ska uppfinna hjulet fast ingen vet hur ett hjul ser ut.
LÖN: en engagerad lärare som strider för elever och skola ska inte behöva uppleva endast 300 kr mer i månaden. De får en att tappa lusten.
TID TILL REFLEKTION OCH SPONTANA PEDAGOGISKA SAMTAL. Hinna skratta med kollegor och elever.
Som lärare känner jag att jag har krav på mig som bara den! Kommer jag oförberedd och oengagerad har jag snart en grupp som inte går att samarbeta med. Att arbeta som lärare är oerhört personligt. Mitt sinnestillstånd sipprar igenom mitt kroppsspråk, min röst, mitt humör på gott och ont. Har jag det personligt tuff i en period behövs det en trygg ledare som tar en åt sidan, ger en kram och påminner mig om varför jag började som lärare och min visioner. Är jag superbra en dag vill jag veta det med ibland. Vi är här för barnen skull annars får vi tänka om. Det handlar inte om oss pedagoger utan om barnen och ungdomarna.
I min utbildning som lärare saknade jag det som sjukgymnasterna fick. Jag skulle önskat att alla lärare skulle få: Viktiga och seriösa övningar där individen får utmanas och fundera över sin syn på ”uppfostran” och sin människosyn. Få handledning i att ta reda på vem jag är och vilka signaler jag ger med just mitt kroppsspråk.
Hoppas på att bli hörd här och kanske kunna påverka något… Glöm inte att vi lånar jorden från våra barn och de är vår framtid!!!
tack för ordet!
Tack för bra synpunkter, Cecilia!
Vad som är positivt är så länge det finns folk på läktaren så finns det oxå folk att föra dialog med, att nå ut till och involvera. Folk som förhoppningsvis bryr sig……den dan läktarna är tomma är en ensam å tragisk dag som vi får hoppas aldrig kommer…
Erika, jag håller med. Det jag har lite svårt för är de som är övertygade om att deras synsätt är det enda rätta, när de egentligen har ett väldigt tunnt (eller i vissa fall obefintligt) underlag som de baserar sina sanningar på. Jag har gärna diskussioner om skolan med alla möjliga personer och jag är beredd att ändra mina syn på vad som är bra/dåligt och vilka insatser som behöver göras om någon har en annan syn och kan motivera den på ett bra sätt.
Hej,
Tyckte inte att jag i texten kunde finna vad du anser att den svenska skolans usla resultat jämfört med andra länder beror på. (?)
Erik, jag har skrivit många andra inlägg som handlar om det du frågar efter. Du kan t ex läsa det som heter PISA-resultat. Systemfel är min övergripande förklaring och systemfel kan bara åtgärdas på systemnivå!
Fotbollsmetaforen var bra Johan! 🙂 Här kommer ytterligare en…
Läraren måste precis som målaren och plattsättaren tillåtas göra ett bra för- och underarbete för att slutresultatet (läs eleven/ människan) ska bli ”bra”.
Cecilia Duckert beskriver det hela så enkelt i sin kommentar när hon anger vilka villkor hon måste få uppfyllda för att hon ska kunna prestera vad hennes elever har rätt till…
”PLANERINGSTID som går till att planera innehållet i min lektion (leta aktuell fakta, reflektionstid, och tid att sätta ihop en genomtänkt arbetsgång, tid att utvärdera). Lika lång tid att planera som för att genomföra minst!”
Får vi lärare bara denna planeringstid garanterad – jämte högre lön och god fortbildning – har Sverige snart en skola i världsklass igen!
MEN! tyvärr kommer ovanstående inte att hända
…förrän vi förstatligar svensk skola!
Metaforen med målaren och plattsättaren är också bra. Jag är dock inte lika övertygad om att ett förstatligande löser problemen. Det kan lösa vissa problem, men jag är övertygad om att det uppstår ett antal nya problem och jag är inte säker på att när man summerar de saker som blivit bättre och de som blivit sämre att man hamnar på svarta siffror som ekonomerna skulle säga, men jag kan mycket väl ha fel. Min bild är att många som vill förstatliga skolan inte kommer ihåg det som var dåligt då. Det var före min tid som yrkesverksam i skolan, så jag har ingen personlig erfarenhet av en statlig skola, utan jag lyssnar in vad andra säger i den frågan (d v s jag sitter på läktaren och är därför försiktig med att dra några slutsatser).
Det är så fantastiskt bra skrivet. Ditt budskap värmer i mitt lärarhjärta. Tack!
Tack för din feedback, Satu! Kul att höra att min text skapar julglädje!
Helt fantastisk läsning! Har jobbat som lärare i 11 år, finns INGET i det du skriver som INTE är sant, just den sanning som nu gör att jag är tjänstledig och omskolar mig (är 47 år!!!) till internationell företagssäljare och marknadsförare! Skulle jag varit kvar i yrket till pensionen under de förutsättningar som råder hade jag gått under och troligtvis blivit långtidssjukskriven. Beundrar alla som orkar fortsätta och hoppas att förändringar kommer att ske så yrket blir drägligt för de som orkar kämpa vidare!
God Jul! 🙂
Tack för din feedback, Anne! Trist att höra att du tvingats lämna yrket av andra orsaker än att du själv aktivt vill göra det. Hoppas du får en bra karriär i en annan bransch! God Jul!
Bästa läsningen på länge! Tänk om alla rektorer gick ut med samma synpunkter!! Det måste bli en förändring!
Tack för din feedback, Jill. En av orsakerna till att jag skriver många blogginlägg om skolan är att jag, precis som du, vill få till en förändring, men framförallt för att jag vill att ”rätt” förändring ska ske. Med tanke på hur många skolreformer som genomförs i Sverige varje år är det stor risk att analysen av problemen inte är korrekt och fel åtgärder genomförs, vilket gör läget än sämre.
Tack för din exakta beskrivning av hur det är i skolan och hur det är att vara lärare idag! Jag önskar att du hade skickat detta som en insändare till alla tidningar i Sverige, så att folk som inte jobbar i skolan skulle kunna få en bra beskrivning av hur det är. Om fler människor inte bara skulle ”sitta på läktaren” och uttala sig om sånt man inte ser hela bilden av, så kanske vi alla skulle kunna dra lasset åt samma håll. Det är ju egentligen är det vi vill, eller hur? Jag skulle så gärna vilja läsa din ”insändare” i min lokala tidning!
Tack för din feedback. Jag har skickat mitt inlägg till ett par tidningar. Jag tvivlar på att de publicerar texten, men jag blir gärna motbevisad. Håller med om att det är oerhört viktigt att alla drar åt samma håll för att nå bästa möjliga resultat, något som jag inte tycker sker idag, utan idag spretar det för mycket.
Tack för en klockrent formulerad artikel. Du kunde också ha tagit upp att vi jobbar för nästan ingen lön alls om du jämför med andra yrkesgrupper med samma utbildningslängd.
Läraryrket är inte längre världens bästa. Sedan ett år är jag inte längre lärare. Äntligen kan jag sova på nätterna och slipper stressa sönder mig med allt jag också borde ha gjort. NU har jag världens bästa jobb!
Tack för din feedback, Ninnie. Jag vill inte att inlägget ska tas som ett ”gnäll-inlägg” utan som en beskrivning av hur det är att jobba som lärare (och den diskrepans som finns i mångas bild av skolan jämfört med hur det faktiskt är) och därför tog jag inte upp något om den relativa löneutvecklingen. Trist att höra att du tvingats bort från yrket för att kunna sova ordentligt och inte behöva känna dig stressad. Samtidigt är det kul att höra att du är nöjd med ditt nuvarande jobb!
Personligen är jag rätt trött på lärarnas offer-mentalitet. Berätta vad ni gör bra istället, innan ni pekar på vad alla andra gör dåligt. Dom enda ni får brett stöd från är er själva.
Mike, jag har inga problem med att du är trött på lärarnas mentalitet. Jag försöker inte heller förneka att det finns många saker i skolan i Sverige som behöver bli bättre och i en del fall behöver bli mycket bättre! Tycker inte heller att jag i inlägget skriver vad alla andra gör dåligt, utan jag försöker belysa ett problem på systemnivå i svensk skola och att det inte hjälper, utan snarare stjälper, att skuldbelägga enskilda lärare, då deras lust att göra ett bra jobb minskar när de får skit för något som de inte har ansvaret för.
Det är inte så lätt för lärarna att berätta vad de gör bra för då vill ingen lyssna. Jag vet flera som skrivit texter och skickat till media för att skapa en motbild till den ensidiga rapporteringen som sker idag men dessa artiklar publiceras inte.
De lärare som syns mycket i sociala medier och som vill lyfta fram en annan bild av skolan följs mestadels av andra som jobbar i skolan, så då är det inte så enkelt att nå ut till de utanför skolan, även om sociala medier i sig är en bra kanal för att nå många mottagare.
När man beskriver skolan idag så har man ett motstånd i den generella bild av skolan som alla andra redan har. Den är tyvärr inte så lätt att ändra på och i många fall är den ganska långt från sanningen. Eftersom de flesta föräldrar tycker att den lärare som deras egna barn har är bra, men den generella bilden av svensk skola är att den är dålig finns det en inbyggd problematik med den ensidiga rapporteringen (”om något sägs tillräckligt ofta blir det en sanning” och det är väl där vi befinner oss idag, nämligen att det blivit en sanning att den svenska skolan är dålig, oberoende om den är det eller inte).
Utmärkt bra denna replik.
Hej Johan,
Jag är inte lärare men gillar din insändare, men saknar en sak. Men först, jag har en enorm respekt för läraryrket och skolans roll i vårt framtida samhälle (jag har två barn i skolan). Jag tror att viljan/glädjen att gå till skolan och därmed också lära sig nya saker bygger i mångt och mycket på att vi har engagerade, kunniga och bra lärare. Jag förstår även frustrationen i nya ”luddiga” direktiv, läs bl.a. betygskalan, utmaningen i att möta barn med radikalt olika behov i ett och samma klassrum, avsaknaden av verktyg/möjligheter att hantera elever som inte följer skolans regler/stör mm. Sist men kanske värst, föräldrar som på ett eller annat sätt inte stöttar sina barn, skjuter över sitt föräldraansvar på skolan och som dessutom sedan har mage att klaga på skolan. Klart ni känner maktlöshet, förtvivlan, ledsamhet och blir förbannade.
Men visst finns det dåliga skolor/skolpersonal och visst finns det förbättringspotential. Därför måste skolan tåla ifrågasättande, utvärderingar och jämförelser. Tycka vad man vill, men det är offentliga medel som finansierar skolan och då måste skolan tåla den granskning som följer det ansvaret.
Den svenska skolan är fantastisk och därför saknar jag skolans stridsvilja. Lärare, skolledning, fritidspedagoger m. fl. (alla ni som jobbar i skolan) borde visa mer stolthet och våga säga ifrån. Skapa mer debatt, strejka, gör vad som krävs för att få de förbättringarna som behövs. Detta gäller både mot myndigheter, föräldrar och elever.
Jag kommer vara en av killarna på läktaren som ojar mig när ni strejkar för ni gör min dag besvärligare (jag måste ju vara hemma från jobbet….) men innerst inne kommer jag tänka ”Bra jobbat!”
/Fredrik
Tack för din feedback, Fredrik!
Det finns många skolor och många lärare som inte håller måttet. Skolan ska absolut utvecklas och förbättras hela tiden. Att skolan ifrågasätts tror jag få som jobbar i skolan har något problem med, men när analyser av resultat blir rena gissningar där egna åsikter (som alltför ofta inte har någon förankring i forskningsresultat eller annan verklighet än den politiska ideologin) lyfts fram och gärna med en titel bakom så att det blir mer tyngd i gissningen, då är det svårt att ta ifrågasättandet på allvar.
När resultat analyseras på djupet och korrekta åtgärder föreslås, då är jag den första som hjälper till att genomföra åtgärderna i praktiken.
Ett konkret exempel på det jag beskriver är senaste PISA-resultaten som kom för några veckor sedan. Det haglade gissningar om allt möjligt som förklaring för sjunkande resultat. Jag har inte något facit, men blev oerhört förvånad att ingen under den första veckan efter resultaten offentliggjordes överhuvudtaget pratade om lärarnas kompetens och behörighet (vilket borde vara en av de första sakerna man tittar på i analysarbetet). Det var först efter att jag skrivit ett blogginlägg utifrån statistik som Skolverket släppt ett halvår tidigare som jag hörde några prata om det som en faktor, men fortfarande är det inte många som överhuvudtaget tittar på den biten. Jag har inga siffror som jämförelse med hur det såg ut 3, 6, 9 resp 12 år tidigare då Sverige hade bättre resultat i PISA, men jag tycker att det är där ett analysarbete ska börja. Här är länken till inlägget jag skrev:
http://johan1111.wordpress.com/2013/12/06/pisa-resultaten/
De senaste 15 åren har enormt många reformer genomförts i svensk skola och många av dem har i princip varit ”tagna ur luften”.
En av de mest hårresande saker som drabbat svensk skola är den förändring som gjordes av lärarutbildningen där det inte längre var obligatoriskt för de som skulle utbilda sig till lärare för skolans yngre år att läsa kurser som lär ut hur barn lär sig läsa och skriva. Är det sedan konstigt om/att läsförmågan sjunker? Jag har inte hört någon som var med och tog det beslutet som i efterhand har tagit sitt ansvar, vilket är ett annat stort problem. Istället för att ta sitt ansvar skyller man på någon annan. Jag vill jämföra ovanstående med läs- och skrivinlärning med när man minskade tiden för idrottsämnet i skolan och några år senare blev överraska över den ökade ohälsan och försämrade konditionen hos skolelever. Kan man inte göra analyser och riskanalyser innan man tar beslut (eller stå för besluten om det finns en annan dold agenda bakom) kanske man ska jobba med något annat.
Oerhört bra skrivet.
Tack från en lärarstudent.
Tack för din Feedback, Robin!
Jag vill absolut inte skrämma bort några som vill söka sig till yrket, men jag vill att fokus hamnar på rätt saker när åtgärder diskuteras och nya reformer genomförs.
Hej!
Som utomstående, dvs ej lärare men viss insyn i skolan, måste jag säga att det det finns få arbeten med sådant stöd hos politiker och media som just lärarna.
Att skolan och resultaten i skolan sjunkit sedan 90-talet vet alla men anledningen diskuteras inte lika mycket som behovet att höja lärarnas löner.
Underligt att en verksamhet som inte fungerar pga många orsaker (lärarna, lärarnas kompetens, storleken i grupper, läroplanen, felprioriteringar, invandrare med massiva behov osv) verkar på en gång ha en lösning genom att höja lärarnas löner. Borde man inte rannsaka sig först innan man kräver massivt höjda löner för en pusselbit som är en del av problemet?
Att kräva höjda löner för en grupp som över lag uppenbarligen inte presterat, och som dessutom ska finasieras med skattemedel, är dumt.
Det finns många andra yrkesgrupper som arbetar i en stressig miljö och fler timmar, men som inte får detta mediastöd.
De löneförhöjningar lärarförbundet slänger sig med gör att lärare skulle tjäna lika mycket som ingenjörer och jurister per arbetad timme.
Detta för ett relativt enkelt arbete utan större krav, och med 16veckors semester.
De lärare som jag känner personligen åker till jobbet senast kl.07.30 på morgonen och är hemma vid 16.30.
Dessutom driver de egna företag och arbetar ideellt i mycket högre utsträckning än andra bekanta. Så när alla lärare upprepar samma sak de fått lära sig av facket – att sommarlovet är inarbetad tid, undrar jag alltid när dessa timmar jobbats in.
Mina bekanta arbetar inte ens 8h per dag, så för oss lite mer insatta får inte lärarkåren/lärarfackets krav på löneförhöjningar speciellt mycket stöd!
Det finns så många andra grupper som arbetar mer, arbetar hårdare och tjänar mindre!
Tack för din feedback, Erik!
Vet inte riktigt vad du menar med stöd från politiker och media. Skolan är i centrum just nu, så om det är det du menar med stöd så håller jag med. Stöd för mig betyder dock något annat. Min tolkning av ordet stöd är att det är flera involverade parter som alla drar åt samma håll och så är verkligen inte fallet med skolan i Sverige idag när det gäller media, politiker och skolan. Jag tycker att det ”spretar” mer än någonsin.
När det gäller lönerna så är min bild att det handlar om att att vara konkurrenskraftig för att kunna rekrytera de bästa lärarna. Varför ska t ex en naturvetare bli lärare när andra branscher erbjuder ca 10 000 kr mer i ingångslön och dessutom en brantare löneutveckling? Det är ganska naturligt att det blir svårt att rekrytera bra lärare inom fysik, kemi, biologi och teknik, något som självklart leder till sämre resultat bland eleverna på sikt (och många menar att det är där vi befinner oss idag). Under en period har det varit så att vem som helst kommit in på vissa lärarutbildningar p g a få sökande och jag tror inte att många vill att ”vem som helst” (t ex den som skriver 0,1 på högskoleprovet) ska bli lärare för sina barn.
Om de som är lärare idag förtjänar högre lön eller inte är en fråga på individnivå, d v s det finns många som gör ett kanonjobb och som förtjänar högre lön och så finns det en del som inte följer skolans styrdokument eller som inte gör ett bra jobb och de förtjänar förstås inte någon högre lön.
Jag håller med dig om att man ska syna vad varje skattekrona ger för utfall och det gäller i alla skattefinansierade branscher. Jag tror (utan att vara ekonom) att pengarna egentligen finns i systemet, men att de går till fel saker (vilket sannolikt är en konsekvens av att varje kommunal verksamhet har sin egen budget att hålla, vilket gör att istället för att ta en förebyggande kostnad på ett ställe på t ex 50 000 kr kommer en mycket större kostnad ett antal år senare på flera miljoner i en annan kommunal verksamhet, men det är vattentäta skott emellan då alla bevakar sin penningpåse).
Forskning har visat att elever som når målen (d v s får betyg) när de går ut grundskolan klarar sig bättre i livet och behöver mindre insatser från övriga samhället (t ex socialtjänsten) än de som inte når målen. Därför är det alarmerande att över 20 % av pojkarna går ut år 9 med bristande läskunskaper. Om vi inte rekryterar duktiga pedagoger är det svårt att vända trenden.
Din åsikt är att lärare är ett lätt arbete och att jurister och ingenjörer är kvalificerade arbeten. Där håller jag inte med. Precis som i många andra yrken måste en lärare ha många ”verktyg” till förfogande och välja rätt pedagogiska verktyg vid varje tillfälle. Eftersom de flesta har 25-30 elever i sitt klassrum och alla elever har olika behov ställer det mycket höga krav för att vara framgångsrik som lärare, så jag skulle t o m vilja påstå att kraven på att vara en duktig lärare är högre än att vara duktig i många andra yrken. Visst kan man gå in i ett klassrum och ”riva av lektioner”, men då tar det inte lång tid innan man tappar eleverna och deras intresse och det är förödande för verksamheten.
Lärarna har en reglerad arbetstid och det är säkert så som du skriver att en del jobbar färre timmar än avtalat, men det är också väldigt många lärare som jobbar fler än de 45 timmar per vecka som de får lön för och någon övertidsersättning för det jobbet får de inte. Jag tror inte att någon av dessa uplever det som att det har 16 veckors semester, utan de har i jobbat in tiden med råge. I alla system finns det de som missbrukar systemet. Jag vet en hel del i andra branscher som fakturerar för tid/arbete som inte utförts, så att en del utnyttjar ett system är ingen som är specifikt för skolan.
Om vi inte har en skola som håller hög klass kommer hela det svenska samhället att bli lidande och därför är det viktigt att behålla de som är duktiga lärare och fylla på med andra som kommer att bli duktiga lärare.
Finns säkerligen de som inte gör sina timmar, men på den skola jag arbetar på gör alla fler timmar än den reglerade arbetstiden. Själv snittar jag 55 timmar i veckan samt arbetar på lov. Utöver det läser jag två kurser på universitetet för att få behörighet i fler ämnen så att mina elever ska slippa ha flera olika lärare och kan vara en trygg grupp. Dessa kurser är min fritid. Arbetet kräver det men inget jag får betalt för eller höjd lön efter avslutad kurs. Jag älskar mitt jobb och har helt fantastiska elever men ofta känner man sig otillräcklig då tiden inte räcker till. Gällande lön så bör den vara individanpassad utifrån arbetsprestation anser jag.
Tack Johan för din spegling av dagens lärarsituation. Mycket träffande. Den är precis så komplex som du uttrycker. Idag förväntas en pedagog också kunna hantera ett flertal av de roller, yrkeskompetenser som försvunnit från skolan, sedan den ekonomiska krisens nedskärningar av mitten på 90-talet, parallellt med det ursprungliga uppdraget att undervisa. Ekvationen går inte längre ihop…
Omvärlden sitter som du säger på läktaren och där tror sig några högljudda veta bäst.
Men konstigt nog är en klar majoritet av åskådarna egentligen nöjda, men deras röster hörs inte i bruset. De kanske tror att de är ensamma om sin positiva bild av skolan? Engagemanget som mentorerna visar, det relationskapital de skapar, den motivation de väcker hos både de elever som står stadigt som hos de som är vilsna, lyser med, några få undantag, sin frånvaro i media. I längden skapar det en förvanskad bild av verkligheten.
Men tack och lov fortsätter ännu majoriteten av hjältarna inom skola, vård och omsorg att jobba vidare, trots att rimliga förutsättningar ännu inte skapats, och trots att den ekonomiska kompensationen långt ifrån speglar det arbete och de prestationer som görs.
Men de kommer inte att vara kvar i all evighet. De går i pension, andra byter yrke, sålunda behövs det ett inflöde av nya kompetenta kandidater som är beredda att ta ansvar. Dock lär de inte söka sig till skolan så länge lönen inte är skälig.
Slutligen. Att bristen på likvärdighet uppstått, att det kunskapsmässigt givit oss A, respektive B-skolor i landets kommuner, är f-n i mig inte lärarnas eller elevernas fel. Politiska feltänk med beslut om att exempelvis använda begrepp/metoder som ”Kundtänk, Konkurrens,Fria skolvalet och Skolpeng som vägar till framgång, har urholkat nödvändiga resurser från behovskrävande områden, i stället för att satsa rejält mer i dem där majoriteten av eleverna inte når målen. Det har varit förödande för resultaten som helhet.
Tack för att du som skolledare höjer din röst och för att du gör det på ett nyanserat sätt.
Mvh/ Bengan
Tack för din Feedback, Bengan.Dina synpunkter är också kloka (som vanligt!).
Min första reaktion: Men det är väl inte lärarna ”man” menar när skolan kritiseras. Det är väl lärarnas möjlighet stt göra sitt jobb kritiken avser. Artiklar om läget i sjukvården är ju inte en kritik mot vårdpersonalen. Alla vet ju hur de sliter. Slitsamt där – och i skolan. Och överallt finns fantastiska o yrkeskunnig personal som gör sitt bästa – bortsett från en del undantag.
Det är nog olika vem man faktiskt kritiserar när skolan är måltavla. Jan Björklund får mycket kritik, men ofta upplever lärarna att de är måltavlan när skolan kritiseras, oberoende om det är menat så eller inte. Får man ofta höra att man är värdelös så är det lätt att tro att man är det, vilket sänker den svenska skolan, när målet är att lyfta den.
Tack för att du sätter ord på allas vår frustration över att så få förstår allt vi gör, eller försöker göra. Eftersom vi inte är gudomliga lyckas vi inte alltid. Men vad vi sliter för att vi vill att eleverna ska lyckas!
Tack för din feedback, Malin! Det jag vill belysa är hur lite (ett tack!) som krävs för att visa uppskattning. Det kostar varken tid, pengar eller något annat, men skulle kunna innebära en otrolig skillnad för en hel lärarkår, som skulle kunna ”räta på ryggen” och få känslan att allt slit är värt besväret. För sliter, det gör lärarna.
Det är lite som för läkarna. Alla vet väl hur det är och ska vara hos doktorn.
Tack för reflekterande text och kul och intressant att läsa så många engagerade människors kommentarer på blogg!
Har varit lärare under 60-,70-,80-,90- och några år på 2000-talet.(Inom två olika områden)
60-talet var läraren en ganska högt skattat person- kollegorna ”la bort titlarna” efter en termin och lönen var OK om man ser till insparade pensionspoäng. En annan värld! Sedan kom LGR 80 och alla skulle vara kompisar – träskonissarna invaderade. Och sedan vet ni alla hur arbetsron i skolan krakelerade med en mängd nya läroplaner och dessutom kommunaliseringen som gav olika förutsättningar beroende kommunens politiska inriktning. Vi jobbade enormt med Lokala Arbetsplaner i min skola och de fungerade bra då. När jag nu läser om hur lärarjobbet utvecklats begriper jag inte hur ni orkar!
Hej! Är imponerad av ditt engagemang för skolutveckling. Jag har varit lärare på senaredelen i 15 år för att nu byta jobb. Varför slutar jag som lärare? 2008 skapade jag via Webbstjärnan en lärplattform i WordPress där eleverna kunde dela sitt material, se sitt schema, lämna kommentarer och jag kunde lägga ut mitt lektionsupplägg. Ett år senare fick jag lägga ner webbsidan efter påtryckningar från föräldrar som inte kände igen skolan. Jag blev inte uppbackad av min skolledare eftersom denne inte hade kunskap om Skola och IT. Det var här jag började att studera till systemvetare och ta del av verksamhetsutveckling. Du nämner många viktiga aspekter för att stötta lärarna men tyvärr delar jag inte din väg. Din bild du försöker förmedla orkar ingen förälder att läsa. Snarare fyller det bara på deras dåliga bild av skolan. Varför kan vi inte få ordning på vår Svenska skola? Det handlar om likvärdighet och delaktighet. En elev skall kunna få en likvärdig utbildning oavsett skola och lärare! Tyvärr är det inte så i dag. Huvudmännen för skolan klarar inte av att driva skolan utan hjälp. Många skolor får massor av IT-utrustning utan en plan på hur de skall användas. IT-kompetensen mellan lärarna bara ökar och ökar, vilket du bidrar till genom att delge dig av din kunskap till de som redan är IT-intresserade. Den stora skara lärare som också finns under dig når du inte via internet. Det gäller att jobba med målen! Vet alla om vilka mål som gäller på sin arbetsplats? Här är inte skolan unik med att ha bristande förankrade mål för sin verksamhet. Även företag kan ha bristande mål och därmed också bristande resultat. Du tar upp ”I huvudsak fungerande” och ”relativt väl fungerande” osv. mycket bra anser jag. Det är detta som allt handlar om, nämligen målen! En direkt fråga till skolledare är om de lönesätter lärare efter hur pass väl de jobbar efter målen? En lärares arbete är världens lättaste om det bara handlar om måluppfyllelse, för det är bara att sätta det betyg eleven vill ha för det är ändå ingen som kontrollerar hur en lärare sätter betyg. NP och slutbetygen överensstämmer inte och många hoppar av gymnasiet för att elever trott att de är godkända men saknar mycket kunskap. Jag brinner för att underlätta för lärare och få en likvärdig skola. Därför jobbar jag nu som verksamhetsutvecklare för att påverka IT-chefer och skolchefer att ta tag i problemet och se över sina utmaningar, nuläge och behov för att förenkla, effektivisera, spara resurser, tid och pengar.
Tack för din feedback, Andreas!
Påtryckningar från föräldrar är ett problem i dagens skola. Skolan ska styras av huvudmän och skolledare. Tyvärr så har föräldrarna blivit en faktor, då skolpengen är viktig och ett hot om att byta skola ”biter” på en del skolledare. Därför är det viktigt att ha tydliga mål som man kan hålla fast vid. Då är det lättare att stå emot de krafter som vill dra åt något annat håll.
Trist att höra att ditt engagemang inte fick uppbackning av din skolledning och att du känt dig tvingad att lämna läraryrket.
Min text har 3 huvudsyften:
1. Peppa lärarna – ingen tjänar på att vi har lärare som tappar tron på sig själv p g a allt negativt som skrivs om skolan.
2. Visa på systemfel som finns i skolan (precis som jag gjort i många inlägg tidigare) och att dessa måste åtgärdas på systemnivå.
3. Få föräldrar att första att ett enkelt ”tack för ditt engagemang!” betyder mycket för mottagande lärare.
Det är mycket möjligt att jag inte lyckas med allt detta men om jag kommer bara ett steg närmare så är vi på rätt väg och då är jag glad över att ha hjälpt till. Det är sannolikt att jag lyckas bättre med punkt 1 än punkt 3, men då må det vara så.
IT-kompetens hos lärare är en komplex frågeställning. Jag försöker möta den genom att ge konkreta tips OCH genom att uppmuntra alla att dela med sig till varandra. Om vi kan skapa en kultur på skolorna där man delar med sig till varandra finns möjligheten att vi faktiskt lyckas med det svåra uppdraget som det innebär att gå från en analog till en digital skola. Jag tror inte att vi når alla de andra lärarna på något annat sätt än att några på varje skola går före och visar vägen för övriga. Att sitta och vänta på statliga/kommunala försök tänker inte jag göra. PIM var ett sådant som var en bra tanke, men det var inte riktigt vad lärarna behövde, förutom att en del höjde lägstanivån på sin egen digitala kompetens.
Att angripa problem från olika håll är alltid bra och därför är det positivt att höra att du inte släppt skolan helt, utan jobbar från ett annat perspektiv idag. Det som är viktigt är att det finns tydliga mål så att alla drar åt samma håll, något som inte är solklart i dag. Den svenska skolan som tidigare var likvärdig är inte det längre.
Lönekriterierna är ett tydligt exempel på ovanan hos många att jobba målstyrt. Finns det inga tydliga kriterier blir det ett dåligt styrinstrument. Betygssättningen har också hamnat i det läget, dels p g a otydliga mål/kunskapskrav och dels p g a konkurrensen mellan skolor där ett bra rykte blir viktigare än att strikt följa styrdokumenten för att garantera inflöde av skolpengar. Detta är baksidan av valfriheten och den pratas det inte så mycket om. Betygsinflationen från 1994 till 2011 har varit enorm!
Det är viktigt att vi vänder skutan så att de som är duktiga (lärare/skolledare m fl) stannar kvar i skolan, ty annars utarmas skolan och det blir än svårare att få den skola som alla svenska barn förtjänar att gå i.
Oj, vad många kloka kommentarer om den svenska skolan ! Om mina funderingar är kloka kan inte jag bedöma men jag tycker att man ska göra förändringar i skolans högsta ledning !
Jag skulle vilja anklaga Jan Björklund för brott mot skollagens första kapitel §8 där det står ”att alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet” och § 9 som säger att ”utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” ! Är det så i dagens svenska skolor ? Nej !! Segregationen har ökat kraftigt mellan olika skolor och eleverna har enligt senaste PISA-undersökningen den sämsta resultatutvecklingen i läsförståelse, matte och naturvetenskap av alla OECD-länder sen förra mätningen !
När Jan Björklund intervjuades i ”Agenda” söndag 8 dec.sa han att han varit inställd på detta i flera år och att det kommer att fortsätta gå ned . Varför får en utbildningsminister med en sådan negativ syn på framtiden sitta kvar ? Han skyller elevernas allt sämre resultat på lärarna, kommunaliseringen och socialdemokratisk skolpolitik. Han säger att han håller på och lägger om skolpolitiken i Sverige och att han började med detta 2011. Då har han glömt att han redan 2007 införde ”Lärarlyftet i matematik” för att vända de sjunkande PISA-resultaten. Det borde ha gett högre värden nu !! Jan Björklund säger vidare i ”Agenda”-intervjun att alla verksamheter måste mäta sina resultat. När nu kunskapsresultaten i PISA är så dåliga så tycker jag att Jan Björklund borde ta sitt ansvar och avgå ! Han säger också ”att vetenskapliga undersökningar visar att aktivt lärarledd katederundervisning skulle ha gett högre resultat”. 2008 ljög Jan Björklund om vetenskapliga undersökningar i radioprogrammet ”Kris i skolan”. Jag undrar vilka undersökningar han nu hänvisar till ? I skollagens första kapitel § 10 står att ”Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne”. Hur går det ihop med den björklundska katederundervisningen ?
Fram till 1995 låg Sverige i världstopp ! 1992 genomförde den borgerliga regeringen med Carl Bildt som statsminister en mängd reformer som t.ex. det fria skolvalet, tillåtelse för privata bolag att ta ut vinster från skolan och skolpengssystemet. Jag tror att dessa reformer bl.a. har lett till försämringarna i skolan. Det kan inte vara rätt att ta ut vinster i skolan när det finns så många elever som inte blir godkända. Ev. ”vinster” i skolan ska användas till att fler elever får ökade möjligheter att bli ännu bättre!
Jag har jobbat över 40 år i skolan och träffat på massor av duktiga elever och lärare. Jag tror på den svenska skolan ! Det verkar inte major Björklund göra som bara vill förändra för att några undersökningar visar dåliga resultat. Utan resurser och arbetsro blir resultaten bara ännu sämre !
Kvarsittning ska inte Jan Björklund få till nästa val ! Vi behöver en ny utbildningsminister med framtidstro snarast !!
Tack för dina kommentarer, Kjell!
En sak som är säker är att Björklund och hans sätt att jobba skapar starka reaktioner, både positiva och negativa samt ett fokus på skolfrågor. Jag hör till dem som också har kritiska åsikter mot en hel del av det han säger/gör i sin yrkesroll, men samtidigt så tycker jag att fokus ofta hamnar på fel saker. Skolan i Sverige är oerhört komplex och det finns en hel del positiva saker som införts/genomförts (samtidigt som det tyvärr genomförts alltför många reformer de senaste 10-15 åren), men när det passerat alla organisationsnivåer och alla tjänstemän innan det kommer ut i klassrummen blir det något helt annat än det var tänkt att bli från början.
Det som jag har starkast åsikt om är målstyrningen som infördes redan -94 och fortfarande 20 år senare har det inte implementerats. Jag ser stora brister i förmågan att jobba målstyrt på alla nivåer och jag kan inte beskriva med ord hur jag känner inför att de som utbildar sig till lärare fortfarande efter 20 år inte får lära sig hur man gör när man jobbar målstyrt. Grundtanken är att eleverna ska lära sig det så de kan ta ökat eget ansvar för sin inlärning med ökad ålder, men om lärarna inte kan jobba målstyrt, hur ska de då kunna lära ut det till eleverna?
Tyvärr ser jag även på högre nivåer bristande förmåga i detta. Ett konkret exempel är från rektorsutbildningen där deltagarna skulle skriva ett juridikarbete enligt konstens alla regler (och det finns mycket formalia man måste följa) och de fick inte se hur ett sådant arbete kan se ut (d v s inget förebildsarbete, något som är oerhört viktigt när man jobbar målstyrt!). Om man inte vet hur slutprodukten (målet) ser ut, hur ska man då kunna förväntas nå dit? Även på den här nivån finns det alltså rester från gamla system där det man skulle kunna skulle vara ”hemligt” för att man skulle kunna sortera eleverna (i det här fallet rektorer/blivande rektorer). Även skolverket och deras nationella prov har missförstått hur målstyrning fungerar i de bedömningsmodeller som de använder vid en del av de nationella proven. Inte så konstigt att det inte fungerar på lägre nivåer i organisationen då.
Underbart att läsa, säger jag, som numera är pensionerad från drygt 40 år i skolans värld. Jag älskade mitt jobb, mina elever. Härliga kolleger. När jag läste ditt inlägg så tänkte jag: Detta kommer ju tyvärr aldrig de där gnällspikarna på ” skolläktaren” att läsa. De, som verkligen borde läsa detta, de kommer förmodligen aldrig orka ta det till sig, inse hur fel de har i sitt gnällande osv. Vad som alltid har förvånat mig, när det gäller gnället är följande: Varför blev inte alla dessa förståsigpåare lärare? Tänk vilken fantastiskt problemfri, framgångsrik, underbar, lugn och fin skola vi hade kunnat ha med dessa superpedagoger från skolläktarens bänkar om de hade satsat på lärarjobbet.
Tack för din feedback Gerd! Jag har skickat texten till ett par tidningar, men de var inte intresserade av att publicera den. Jag fick inget svar överhuvudtaget (förutom ett autogenererat svar från en tidning). Hade inte trott att de skulle publicera den, men tänkte att det var värt ett försök. Tänker precis som du att de som sitter på ”skolläktaren” skulle få möjlighet att läsa texten. Texten har fått spridning även utanför skolkretsar, men jag vet ju inte vilka som läst texten. /Johan