Flippad undervisning

Att ”flippa undervisningen” har blivit populärt på sistone. Jon Bergmann är en frontfigur för modellen internationellt och i Sverige syns ett stort intresse t ex genom att gruppen ”Flippa klassrummet” som Karin Brånebäck startat på Facebook har över 5700 medlemmar.

Som jag ser det är alla metoder beroende av några olika saker och dessa avgör om en metod är bra eller inte. I korthet kan man säga att en metod som används på rätt sätt vid rätt tillfälle är en bra metod (just då) och en metod som används vid fel tillfälle och/eller på fel sätt är en dålig metod (just då). Det innebär att en metod som är bra vid ett tillfälle kan vara dålig vid ett annat tillfälle och tvärtom.

Ju fler metoder en lärare förfogar över, desto bättre lärare har man förutsättningar att vara. Därför är det alltid bra när lärare lär sig en eller flera nya metoder. Det jag däremot har synpunkter på är att många som förespråkar flippad undervisning börjar med att bestämma vilken metod man ska använda. Som jag ser det så är det ALDRIG rätt att börja med att välja metod (oberoende av vilken metod man väljer). Nedan ska jag utveckla detta resonemang.

När man jobbar målstyrt (vilket vi gör i svensk grundskola sedan -94) är det i korthet (jag har skrivit ett antal blogginlägg om målstyrning tidigare för den som vill fördjupa sig) följande tre frågor som man alltid ska ställa sig:

1. Var är jag? (en kartläggning av elevens/elevernas nuläge)
2. Vart ska jag? (bestämma lämpliga mål/kunskapskrav för eleven/eleverna utifrån läroplanen)
3. Vad är nästa steg för att komma närmare målet/kunskapskraven? (det är här det gäller att välja den bästa metoden (de bästa metoderna) för att få bästa möjliga resultat/inlärning)

Det jag beskriver i början om att man inte ska välja metod först betyder alltså att man inte får hoppa över steg 1 och 2  i modellen ovan. En lärare som är duktig och som undervisat eleverna länge har god kunskap om var eleverna befinner sig och vart de ska, men en lärare som inte haft sina elever länge eller som är oskicklig hamnar i problem om man inte gör ett bra jobb med fråga 1 och 2.

 

Jag försöker nedan konkretisera hur olika metoder förhåller sig till varandra:

Jag tror att alla håller med om att det inte ser ut som i bilden ovan, d v s att om man jämför 3 olika metoder så skulle alla 3 ge exakt samma sämsta tänkbara resultat (det jag kallar oskicklig lärare i bilden ovan) eller samma bästa tänkbara resultat (det jag kallar skicklig lärare i bilden ovan). Det som jag däremot är övertygad om att vi kan vara överens om är att en metod kan ge ett bättre eller sämre resultat och detta beror bl a på lärarens skicklighet, lärarens erfarenhet, lärarens vana att använda just den metoden m m. Jag hävdar därför att det i verkligheten ser ut som i bilden nedan:

 

I fallet ovan så kommer en skicklig lärare som väljer metod 1 att få ett bättre resultat än en oskicklig lärare som väljer metod 2, men om den skicklige läraren istället valde metod 2 skulle den få ett ännu bättre resultat. Bilden ovan visar också att den oskicklige läraren som väljer metod 3 kommer att nå ett bättre resultat än en skicklig lärare som väljer metod 1 eller metod 2.

Rent teoretiskt är det inte svårt att förstå resonemanget, men att veta vilken metod som är bättre eller sämre i praktiken är svårare. Här kan vi ta hjälp av forskning som kan hjälpa till att visa på metoder som ger bra resultat respektive dåliga resultat. Här vill jag dock lägga in en allmän varning: Det är svårt att forska på enskilda faktorer i klassrummet/undervisningen (eftersom det är så många faktorer som spelar in i klassrumsmiljö och det är svårt att isolera en enda faktor), läs därför inte forskningen som en absolut sanning, utan som en hjälp att sortera bättre och sämre metoder. Däremot så visar bilden ovan att metoder som forskning visat är bra är bättre att använda än den effekt som ”beprövad erfarenhet” ger på sämre metoder.

 

Min slutsats utifrån mitt resonemang hittills blir alltså:

Det har aldrig funnits en metod som alltid är den bästa i skolan och det kommer aldrig att finnas det heller. Att variera undervisningen och välja rätt metod vid rätt tillfälle skapar den bästa möjliga undervisningen. Det är inte lätt att veta vilken metod som är den bästa vid ett specifikt tillfälle, men ju bättre du känner eleverna, desto bättre ämneskunskaper du har, desto bättre du förstår och kan läroplanen och desto fler metoder du känner till, desto större möjlighet har du att göra bra val av metod/metoder. Därför är det alltid bra att lära sig fler metoder, men börja aldrig med att bestämma vilken metod du ska använda, utan välj den metod som du tror är bäst i den specifika undervisningssituationen!

 

En slutlig reflektion om flippad undervisning:

Vad händer om alla lärare i alla ämnen flippar undervisningen? En högstadieelev kan ha 5-6 ämnen på en dag. Då kan det bli 5-6 filmer som eleven ska titta på. Om varje film är 10 minuter och eleven vill se varje film 2-3 gånger (för att få en god förståelse) blir det 100-180 minuters filmtittande hemma…