Kategori: Skolutveckling

4 Comments

Distansundervisning

  By

Fler och fler börjar förbereda sig på scenariot att grundskolorna kan stängas förr eller senare även i Sverige. Jag tänkte ge några tips på saker som är bra att tänka på om det blir aktuellt med distansundervisning.  Olika skolor har olika förutsättningar, så jag kommer inte att ge detaljtips om olika digitala lösningar etc, utan snarare generella tips som kan vara värda att beakta. Det är svårt att ge tips som passar alla lärare i alla olika stadier, så känner du att dessa tips inte är relevanta för dig så gör du så som du tänkt göra. Skolverkets förslag på definition av distansundervisning: ”Distansundervisning definieras som en interaktiv undervisningsmetod där elev och undervisande lärare är fysiskt åtskilda.” Det handlar snarare om ett maraton än ett 100-meterslopp, så gå inte ut för hårt, du ska orka (i första hand) fram till sommaren! Sådant som är enkelt och pålitligt stiger i värde…. Läs hela inlägget

No comments

Årets skolkommun

  By

Sedan år 2002 har Lärarförbundet släppt sin rankinglista över årets bästa skolkommun, där man rankar kommunerna från plats 1-290 utifrån att antal kriterier. Det övergripande målet för rankingen har varit att öka likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Hur tycker du det har gått med det målet? Har likvärdigheten ökat sedan år 2002? Har kvaliteten blivit bättre sedan år 2002? Jag vet vad jag svarar på bägge frågorna: likvärdigheten har blivit mycket sämre och kvaliteten har sjunkit när det gäller elevernas kunskapsresultat (men betygen har däremot gått åt andra hållet, d v s stigit trots försämrade kunskaper). Nu har man släppt rankingen för år 2019. Man har tagit bort några kriterier man använt tidigare, vilket har gjort att en del kommuner rankas annorlunda nu jämfört med tidigare. Mest anmärkningsvärt är att Vellinge som toppat rankinglistan hela 6 gånger nu återfinns på plats 33. Här har skolsverige gått omkring och… Läs hela inlägget

No comments

Skolans styrning

  By

Skolans styrning i Sverige lämnar en hel del att önska och så har det varit under en väldigt lång tid. Det är alltså inte (bara) enskilda personer, utan systemet med styrningen av den svenska skolan, som är problemet.   Jag skulle vilja lyfta ut en specifik del som verkar vara ett genomgående tema i bristerna – konsekvensanalyserna. Det finns tre tänkbara scenarier: Antingen görs ingen konsekvensanalys alls innan ett beslut/en reform tas/genomförs. Man gör en konsekvensanalys, men man är antingen väldigt dålig på att göra detta eller så färgas analysen av det utfall man vill få igenom, d v s man överdriver fördelarna och minskar riskerna. Man gör adekvata konsekvensanalyser, men man struntar i vad de visar och tar beslut/genomför reformer i alla fall, troligen av politiska orsaker. Är man ansvarig för det svenska skolsystemet är det dels rimligt att man förstår att skolsystemet fungerar som en oljetanker, d v… Läs hela inlägget

No comments

Skolval

  By

Jag åker ofta färjorna till/från Åland. Förr i tiden hade de (åtminstone ett av rederierna) en service för de bilpassagerare som hade svårt att gå, nämligen att de fick åka ombord i bil och parkera bredvid hissen på båten. En värdefull service för de som hade behov av detta jämfört med att behöva gå genom alla de långa gångar som gående passagerare gör för att komma ombord på båten. Så vitt jag vet var detta gratis för de som hade behovet. I dag finns det (på ett annat av rederierna) möjlighet till något som kallas för ”pole position” och ”sen incheckning”. Bägge är tilläggstjänster som du kan betala extra för för att få till gång till.  Pole Position: Bilresenärer som har köpt Pole position är garanterade att få köra av färjan bland de första fordonen. Genom att boka Pole position kan du även vara säker på att inte behöva köra… Läs hela inlägget

No comments

Skolans ansvar del 2

  By

Jag skrev nyligen ett blogginlägg om ett 60-tal olika saker som läsåret 18-19 kommit upp i media och som helt eller delvis är skolans ansvar. Min poäng med inlägget var att om skolan ska fokusera på (minst) 60 olika saker är det stor risk att det blir pannkaka av allting och att det är dags att renodla skolans uppdrag. Här kommer en fortsättning på det blogginlägget som tittar på hur mycket tid det handlar om under de nio åren som grundskolan pågår (jag räknar inte med förskoleklass i min uträkning då timplanen är gjord för år 1-9). Jag börjar med lite matematik; en elev som börjar år 1 i augusti kommer att gå ut år 9 i juni 106 månader senare (9 år minus 2 månader senare). 1 år motsvarar 365 dygn eller 365×24 timmar. Det blir 8 760 timmar. 9 år motsvarar 9 X 8 760 timmar = 78… Läs hela inlägget

No comments

Skolans ansvar

  By

Det är många som inte jobbar i skolan som tycker en hel del när det gäller vad skolsystemet ska ta ansvar för. Jag har nedan gjort en sammanställning av en del saker som varit på tapeten under läsåret 2018-2019. Var och en av sakerna som finns med i listan kan vara nog så viktiga, men om vi tror att skolsystemet ska kunna sköta allt detta (och dessutom kunskapsuppdraget) med hög kvalitet lurar vi oss själva. Under 9 år i grundskolan har eleverna en garanterad undervisningstid som är 6890 timmar, vilket motsvara i genomsnitt ungefär 765 timmar per läsår. Majoriteten av den garanterade undervisningstiden används till de 17 skolämnen som finns i grundskolan. Nedan listar jag ett 60-tal olika saker som skolsystemet måste förhålla sig till. Listan  är sorterad i alfabetisk ordning. Listan är inte på något sätt heltäckande, men ger en bra illustration om komplexiteten i det uppdrag som skolsystemet… Läs hela inlägget

No comments

OECD

  By

I mitten av mars skrev jag ett blogginlägg där det tydligt framkommer att svensk skola inte är så dålig som sitt rykte. När man kopplar resultaten i PISA-undersökningen (i det här fallet från år 2015) till tiden per vecka som eleverna lägger på studier presterar Sverige bland de sex bästa länderna i alla 3 områden (Matematik, Naturvetenskap och läsförståelse) som mäts. Detta (att det är olika förutsättningar tidsmässigt i olika länder) pratas det i stort sett aldrig om, men om man ska utvärdera hur bra ett skolsystem faktiskt är borde man isolera lärandet som sker i skolan respektive lärandet som sker utanför skoltid (i form av läxläsning, tutoring etc). I och med att man i vissa länder lägger mycket tid och pengar på professionell läxläsning blir det konstigt om man ska jämföra dessa länder med länder som inte gör det. Det blir även konstigt att skolan får cred för det… Läs hela inlägget

No comments

Upprättelse

  By

Jag har länge önskat ett underlag där man tar hänsyn till undervisningstid när man jämför olika länders resultat i internationella kunskapsmätningar. Jag har funderat på att göra en sådan sammanställning själv, men det var för svårt att hitta all information som krävdes. Nu finns det en sådan jämförelse från PISA 2015, så jag slipper fundera på hur man ska göra det själv. På samma sätt som man inte låter tungviktsboxare boxas mot lättviktsboxare (utan man jämför de som har liknande förutsättningar (i boxning baseras det på boxarens vikt)) borde man jämföra länder som har liknande undervisningstid i olika skolämnen när man jämför länderna och deras resultat med varandra, något man inte gjort tidigare, men nu finns det alltså en sådan jämförelse som OECD sammanställt från resultaten i PISA 2015. Det finns några saker som är klart anmärkningsvärda med den jämförelsen. Det första och mest uppenbara är att rangordningen blir en… Läs hela inlägget

No comments

Verktyg

  By

Tänk att du besöker Sveriges största byggvaruhus. Varuhuset är stor som åtskilliga fotbollsplaner och innehåller fler olika verktyg än du kan räkna till. Det finns många olika varianter av samma verktyg, men framför allt tusentals olika verktyg. Skulle du köpa några olika verktyg som verkar häftiga (men som du egentligen inte har någon användning för) för att sedan gå hem och testa dessa nya verktyg på olika platser i hemmet för att se om du eventuellt trots allt har någon nytta av dem? Skulle inte tro det. De allra flesta vet vilka verktyg de har behov av och köper exakt de verktyg som de har behov av – behöver du en skruvdragare är det förstås en skruvdragare du köper och behöver du en måttstock köper du en måttstock osv. Att det finns tusentals olika verktyg i affären är inte så intressant, så länge du hittar de verktyg du behöver. Du… Läs hela inlägget

No comments

Skolans digitalisering

  By
Skolans digitalisering

Digitaliseringstakten i den svenska skolan är hög. Från och med läsåret 18-19 har revideringarna av läroplanerna inneburit att alla lärare berörs av digitaliseringen, tidigare kunde man säga ”det berör inte mig”, då det inte stod i styrdokumenten. Hur digitaliseringen går till i praktiken skiljer sig åt från skola till skola och kommun till kommun. Jag tänkte här beskriva en modell jag tagit fram som passar bra som underlag när man på en skola (eller i en kommun/friskolekoncern) vill sätta ord på det pågående digitaliseringsarbetet. Den kan även fungera som en tankemodell när man någon gång i framtiden kommer att byta ut de devices (med device menar jag dator/Chromebook, padda eller motsvarande) man köpt/leasat. Om vi börjar med det som pågår i Svensk skola är det digitalisering i skolan det handlar om. I varje ruta i min modell finns olika nivåer (låg, medel, hög). Man kan alltså i låg, medel eller hög… Läs hela inlägget