Det professionella språket i skolan

Tänk dig en läkare som pratar om en brusten blindtarm och kirurgen hör ”operera bort levern”, en jurist som vill fälla en person för snatteri och en domare som hör ”personen bör få livstids fängelse för mord”, en pilot som landar på fel landningsbana för att man inte standardiserat språket som används etc. I alla dessa fall (och det finns många fler exempel) är det en självklarhet att man har ett professionellt språk där man definierat/standardiserat vad alla viktiga ord betyder. Detta verkar dock inte gälla i skolan, något  som jag tycker är väldigt anmärkningsvärt!   I skollagen finns ”ledning av utbildningen” definierat: 9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.” Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor… Läs hela inlägget

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande (bfl) baseras på 5 nyckelstrategier som Dylan Wiliams tagit fram: Tydliggöra mål och kriterier för framgång Skapa aktiviteter som synliggör lärandet Återkoppling som för lärandet framåt Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Aktivera eleverna som ägare av sin egen kunskap Mycket av det här tycker jag är väldigt bra. Jag är således inte någon motståndare av bfl, men jag tycker att det finns två saker som man behöver lyfta fram i det här sammanhanget som jag inte har sett så mycket diskussioner kring.   Den första saken jag vill lyfta fram är att modellen som beskrivs och som kallas bfl är egentligen en modell (nästan i a f) för hur man gör när man jobbar målstyrt, men använder inte de ord och begrepp som man egentligen borde göra. När det gäller det professionella språket i yrket och hur viktigt det är kommer jag att skriva ett eget… Läs hela inlägget

Flippad undervisning

Att ”flippa undervisningen” har blivit populärt på sistone. Jon Bergmann är en frontfigur för modellen internationellt och i Sverige syns ett stort intresse t ex genom att gruppen ”Flippa klassrummet” som Karin Brånebäck startat på Facebook har över 5700 medlemmar. Som jag ser det är alla metoder beroende av några olika saker och dessa avgör om en metod är bra eller inte. I korthet kan man säga att en metod som används på rätt sätt vid rätt tillfälle är en bra metod (just då) och en metod som används vid fel tillfälle och/eller på fel sätt är en dålig metod (just då). Det innebär att en metod som är bra vid ett tillfälle kan vara dålig vid ett annat tillfälle och tvärtom. Ju fler metoder en lärare förfogar över, desto bättre lärare har man förutsättningar att vara. Därför är det alltid bra när lärare lär sig en eller flera nya metoder…. Läs hela inlägget

Myter som berör skolan på något sätt

Det finns gott om myter i dagens samhälle. Ordet ”myt” kommer från grekiskans ”mythos” och betyder ”berättelse”. Ordet myt används idag med betydelsen att det är en berättelse som är påhittad eller som innehåller lögner. Dessa lögner kan antingen vara medvetna eller baserade på okunskap, d v s man vet inte hur det egentligen fungerar så därför tror man att det är sant. När en myt väl spridits är det ofta svårt att bli av med den, utan ju fler gånger som ett budskap förmedlas, desto mer av en sanning blir det, särskilt om det är någon med pondus som framför budskapet.  Många myter frodas och mår bra därför att föräldrar berättar dem för sina barn och barnen tror självklart på det som föräldrarna berättar. Det är viktigt att vi i skolan är medvetna om dessa myter och inte hjälper till att sprida dem, utan kan vara en motpol som… Läs hela inlägget

Kritik och formativ feedback i undervisningen del 2

Mitt blogginlägg med länken till filmen ”critique and feedback – the story of austin’s butterfly – Ron Berger” (http://www.youtube.com/watch?v=hqh1MRWZjms) har delats över 550 gånger på bara några dagar. Kul att så många i skolsverige tagit del av den fantastiska filmen. I förra inlägget skrev jag ingen text, då jag tyckte att filmen talade för sig själv, men nedan ska jag ”knyta ihop säcken” när det gäller målstyrning, metoder och feedback utifrån filmen. På sociala medier pratas det mycket om olika metoder i undervisningen, t ex bfl (bedömning för lärande), flippad undervisning (d v s att eleverna tittar på inspelade filmer hemma innan lektionen och att så lite som möjligt av lektionstiden används till genomgångar (d v s envägskommunikation från läraren till eleverna), läxors vara eller inte vara etc.   Istället för att diskutera dessa detaljfrågor måste vi i skolsverige lyfta blicken och titta på helheten. Det kommer aldrig att finnas… Läs hela inlägget

Kritik och formativ feedback i undervisningen

I går blev jag tipsad om ett filmklipp som handlar om formativ feedback i undervisningen. Filmklippet är så tydligt och bra att ALLA lärare i Sverige (och även i andra länder) borde se det. Länk till klippet på Youtube (öppnas i ett nytt fönster) Länk till filmklippet med svensk text (Tack till Jonna Rådegård för översättningen!) Eftersom filmklippet talar för sig själv tänker jag inte skriva något om formativ feedback, utan det räcker att du tittar på det 6,5 minuter långa filmklippet! Om du tycker att filmklippet är lika bra som jag tycker det är, hjälp till att sprida det till andra lärare och skolledare! Läs hela inlägget

Vad står det egentligen i läroplanen?

Tycker du att du har bra koll på vad det står i läroplanen för grundskolan (LGR-11)? Rangordna följande 10 ord/begrepp efter hur många gånger du tror att de står omnämnda i läroplanen (med omnämnd menar jag på hur många olika sidor ordet/begreppet står i läroplanen). Gissa även hur många gånger du tror att varje ord är omnämnt (d v s på hur många sidor du tror att det finns)! Samtala Syfte Aktiv Digitala Dator Föräldrar Samarbeta Entreprenörskap Prov Läxor Tjuvkika inte på svaret som kommer lite längre ner i texten innan du funderat kring vad du tror i nuläget! ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- ——————————————————————————————- Svaret på… Läs hela inlägget

Är ordet summativ det mest missförstådda begreppet i skolan?

Idag är det väldigt populärt att lyfta fram begreppet formativ i skolan som något väldigt ”fint”/bra och samtidigt förmedlas ofta bilden av att summativ är något ”fult”/dåligt. Begreppet summativ (i skolan) används i sammanhanget summativ bedömning och betyder då: ”En form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle”. Många jämställer summativ bedömning med betyg. Betygen är en summativ bedömning, men summativ bedömning är mycket mer än bara betyg.                                                  Illustration: Kajsa Gemvall När man jobbar målstyrt finns det några ”steg” som upprepas om och om igen (jag beskriver här ett målstyrt tankesätt i skolan). Steg 1 är en kartläggning av elevens nuläge. Kartläggningen är en summativ bedömning. Steg 2 är att bestämma lämpliga mål för eleven/eleverna utifrån läroplanen. Målen ska vara mätbara och… Läs hela inlägget

10 hinder för att jobba målstyrt i skolan

Om vi ska kunna få alla lärare i svensk grundskola att jobba målstyrt (vi har en målstyrd läroplan!) finns det en del hinder som måste undanröjas. Nedan listar jag 10 tänkbara hinder. 1. Man är inte medveten om problemet (d v s man jobbar inte målstyrt, men vet inte heller att man borde jobba målstyrt) 2. Man vet inte hur man gör när man jobbar målstyrt 3. Man vill inte förändras i sitt sätt att jobba 4. Bristande stöd från skolledningen. 5. Man är fast i ett faktatänk, d v s bilden av uppdraget är att man ska förmedla faktakunskaper till eleverna 6. Man är orolig för att allt som inte går att mäta (sätta upp mål) blir oviktigt. 7. Man tror att det innebär mer arbete och att tiden inte kommer att räcka till. 8. Man tror inte att man kan använda det undervisningsmaterial som man använt tidigare. 9. En… Läs hela inlägget

Målstyrning i skolan – Hur gör man del 2

En bild säger mer än 1000 ord. Bilden ovan beskriver skolan från många olika perspektiv för mig. (illustration Kajsa Gemvall) 1. Det är en illustration över hela grundskolan. Eleven börjar i förskolan eller år 1 och långt därborta i horisonten går eleven i ”mål”, d v s går ut år 9. 2. Det är en illustration över varje stadie (år 1-3, 4-6 respektive 7-9). Varje stadie avslutas med mål som eleven ska uppnå och det finns både delmål och hinder på vägen. 3. Det är en illustration över ett läsår eller en termin. Ett läsår/en termin är en lång tid för en elev och därför är det bra med tydliga mål och delmål samt att man ser till att eleverna är på rätt väg mot dessa. 4. Det är en illustration över ett delområde i ett (eller flera om man ämnesintegrerar) ämne. 5. Det kan även vara en illustration över… Läs hela inlägget