Hela läroplanen för grundskolan i en enda bild:
När LGR-11 var ny gjorde jag ordmoln av olika skolämnen för att visualisera vad som faktiskt står i läroplanen. De är ett bra diskussionsunderlag i kollegiet. Vad står det egentligen i läroplanen om de ämnen som du undervisar i? Nedan hittar du de olika ordmolnen i alfabetisk ordning. De är skapade m h a Wordle.
Bild:
Biologi:
Engelska:
Fysik:
Geografi:
Historia:
Hem- och konsumentkunskap:
Idrott och hälsa:
Kemi:
Matematik:
Moderna språk:
Musik:
Religion:
Samhällskunskap:
Slöjd:
Svenska:
Teknik:
Länk till del 4 i serien IKT i skolan där jag tipsar om andra verktyg för att skapa ordmoln.
Mycket ”olika” och ”resonemang” blir det. Och ”kunskapskrav” men ingen ”kunskap” – vilket faktiskt är en helt annan sak. Jämför gärna med de finska kursplanerna. Det verkar som om de som skriver styrdokumenten för svensk utbildning på i allafall grundskolenivå ännu skyggar för krav på kunskap vilket är dest märkligare då man talar desto mer om ”krav” på desamma.
Nej ingenting är enkelt men trots att höga verderbörande borde veta bättre verkar falla offer för myten om katederundervisning som korvstoppning när det snarare borde vara en benämning för ett utmärkt sätt att med små medel kunna introducera, engagera och leda vidare. Dessutom verkar det finnas en rädsla för ett mått av benämnda Kunskaper vilket är desto märkligare då just kunskaper, breda och i detalj, är ett oeftergivligt krav för att just kunna resonera, dra slutsatser etcetera. Nu kan säkert någon invända att så är det inte alls menat – men granska då ordmolnen igen, och vad de de facto säger om vad som bör viktas tungt av kursplanernas innehåll. Någon har sagt – för att ge ett exempel – att ett folk utan historia är som en människa utan minne. Tål att fundera över i tider av global oro. Ett annat är att i matematiken kräver utvecklade kunskaper en god förtrogenhet med mekaniska grunder, något som särskilt i lägre årskurser under ett par decennier blev fruktansvärt ignorerat till förmån för ”förståelse”; detta ledde bland annat till absurditeter som ”skriftlig huvudräkning och är värt att utveckla i ett eget kapitel.
Avslutningsvis ämnar jag svära i kyrkan, och kollekten blir väl noll, genom att hävda att ”Synligt lärande” är en plattityd omtyckt av ja vem då? Faktum är att det sk synliga lärandet helt enkelt skulle kunna formuleras enkelt och tydligt utan behov av inskolning för förståelse hos både elever och föräldrar. Nämligen: den elev som kan säga ”Det här kan jag” eller ”Det här har jag lärt mig” har nått en bra bit på väg. Följer hon också upp konstaterandet med ett Varför, om så bara ”för det kan vara bra att veta” har hon nått bra långt.
Och nej. Det är inget fel i ”synligt lärande”; vad som är fel är att göra det till något särskilt och annat. Det finns ett utmärkt sätt att kontrollera om en sats är en plattityd, nämligen genom att negera den. Framstår den då som helt meningslös, eller kansle tom korkad, är det snömos och bör snarast omformuleras, ändras eller strykas helt. Pröva! Tex ”Synligt lärande” blir
O-synligt lärande… Med Luthers ord: Vad är det?
Hej! Intressant, lånar gärna dina bilder om jag får. Hade varit superbra med en för so-ämnena tillsammans, är det enkelt att göra av de som du redan gjort?
//Linda
Hej Linda, låna bilderna du. Du kan själv skapa ordmoln av alla SO-ämnen. Ladda ner läroplanen som en pdf från skolverkets hemsida. Kopiera texten från SO-ämnena och klistra in den på wordle.net (välj create först).